Transporterna sker framförallt med vägburen trafik. Dagligen fraktar företaget stora mängder gods och paket till privatpersoner och företag - varje år hanterar man cirka 30 miljoner försändelser med en fordonsflotta som uppgår till ca 1 500 fordon. En effektiv hantering av varje försändelse är mycket viktig för snabbast möjliga hämtning och leverans.
Tidskrävande sortering
År 2001 beslutade sig företaget för att se över terminalprocesserna på terminalen. Det moment som visade sig ta längst tid var den tidskrävande sorteringen och lastningen av godset. Under dagens första timmar på terminalerna lastade chaufförerna dagens gods på fordonen. Grovsorteringen var då visserligen redan klar, däremot skulle godset sorteras och lastas i rätt ordning. Sorteringen tog mycket tid och det fördröjde leveranserna. Hanteringen blev mycket upp till individen och byggde på den enskilde chaufförens skicklighet och erfarenhet, vilket riskerade att bli sårbart och osäkert, till exempel vid förändringar och vakanser. DHL letade därför efter en lösning för att förenkla och snabba upp processen samt säkerställa stödsystem för chaufförernas arbete.
” Huvudproblemet var att det tog så lång tid att lasta fordonen. Paketen var inte sorterade, chaufförerna fick söka efter sina paket som i princip låg i en stor hög. Man stod still för lång tid och var för lite på vägen – så såg situationen ut när vi började angripa problemet”, säger Peter Hesslin, Head of Operations för DHL Express i Sverige.
Slutsatsen var att om godset kunde automatsorteras och packas efter dagens körschema, kunde chaufförernas morgonrutiner snabbas upp och fordonen skulle kunna vara mer tid på vägen.
Mer tid för distribution
Genom ett konsultföretag kom DHL Express i kontakt med Esris programvaror och man bestämde sig för att satsa på en GIS-lösning. Denna har successivt utvecklats tillsammans med Esri Sverige. Man började med att genomföra ett pilotprojekt vid terminalen i Dalarna. Syftet var att få erfarenheter och mäta den faktiska tidsvinsten. Med en kartbild som grund rutades Dalarna in i ett nät där varje adress fick sitt unika nummer. Godset anlände nattetid till terminalen. Varje paket scannades sedan av med en streckkodsläsare och fick därmed ett ordningsnummer som både visade i vilken bil det skulle lastas och var i bilen det skulle placeras. När chauffören anlände på morgonen väntade en färdig lista med körschema och lastordning, samt godset som redan var grovsorterat. Chaufförernas kunskap om de lokala förhållandena togs till vara när systemet byggdes upp. Pilotprojektet i Dalarna utgjorde grunden för DHL Express GIS-lösning som den ser ut idag.
Verktyget Esri Sverige utvecklat för DHL Express räkning kallas Distribution Control och denna lösning är till största delen serverbaserad. DHL har ett antal ArcGIS Servrar, som geokodar och sekvenssätter inkomna försändelser. Serverlösningen knyter försändelserna till kartan, till rätt rutt och tilldelas en leveransordning. Genom detta förfarande minimerar DHL Express tiden det tar på terminalen för chaufförerna att lasta sina fordon och mer tid frigörs för verksamheten ute på väg. ArcGIS Server är således en förutsättning för att DHL:s chaufförer nu på ett snabbare sätt än tidigare kan lasta sina fordon och komma iväg tidigare från terminalen.
Lösningen underlättar också terminalarbetarens vardag genom att tydligare än tidigare ge varje inkommen försändelse en plats inför leverans. Till hjälp har terminalarbetaren en trådlös handenhet som läser data från Esris lösning. Förutom serverteknik använder DHL också anpassade desktopapplikationer baserade på ArcEditor. Dessa nyttjas av ett antal så kallade Superusers på DHL som i första hand underhåller geografiska data. Vägnamn, vägnummer och nya leveransplatser är typiska objekt som en superuser uppdaterar.
Rätt gods, på rätt plats
Träffsäkerheten för gods som kommer till terminalerna har visat sig vara mycket hög. Under den tid som DHL Express använt GIS-appliktionen på sina terminaler runt om i Sverige har siffran visat sig vara så hög som 98-99 procent, vilket innebär att det endast är ett fåtal paket vars adress måste eftersökas manuellt. En erfarenhet som gjorts är att det är mycket arbete i inledningsfasen när ett distrikt ska planeras och rutterna läggas. När det väl är gjort finns ett enkelt och överskådligt system som kunden själv kan förändra och komplettera. Systemet används idag för hela Sverige. Företaget har räknat ut att tidsvinsten med att förfina systemet för inlastning är 30-60 minuter per bil och dag.
Dynamisk ruttplanering
DHL Express har dessutom omedelbara planer på att ta sin GIS-lösning vidare till nästa steg – dynamisk ruttplanering. Idag använder man ett fast upplägg och en statisk design för ruttplaneringen. I framtiden vill man istället nyttja en dynamisk ruttplanering som utförs varje dygn, och som baseras på den data man får in i systemet från föregående dygn.
”Generellt kan man säga så här: vi vet redan på kvällen vad som ska levereras nästa dag. Man kan använda denna information för att göra en ruttplanering i realtid – vilket tekniskt sätt inte är så svårt. Man måste få rätt data att flöda i systemet. Det skulle egentligen vara fullt möjligt att sätta ihop nästa dags leveranser redan vid midnatt”, berättar Peter Hesslin.