2005 gav regeringen NCO i uppdrag att bygga en nationell databas med tvärsektoriell data över inträffade naturolyckor i Sverige. Databasen är ett viktigt verktyg för att öka flödet av tillgänglig information och har som mål att bli ett bra stöd och en kunskapskälla för berörda myndigheter i deras förebyggande och förberedande arbete.
Samlad bild för bättre lärande och förebyggande arbete
Det har tidigare saknats en öppen gemensam plats där man kan få en samlad bild över erfarenheter och lärdomar från naturolyckor i Sverige. Informationen fanns tidigare spridd på ett flertal olika källor - som till exempel olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner - och en komplett bild över situationen gick därmed inte att skapa. Det gjorde det svårt att få tillgång till information, att dra lärdomar eller få stöd för förebyggande arbete.
Ökad tillgänglighet av information via karta eller fritext
NCO gav SWECO i uppdrag att skapa en databas som gör all information om svenska naturolyckor tillgänglig på ett enkelt sätt. Databasen baseras på Esri Sverigess ArGIS-plattform och gör all information om naturolyckorna tillgänglig på ett enkelt sätt. Söksystemet är uppbyggt på ett mycket flexibelt sätt genom att man kan söka på olika sätt via både fritext och karta. Sökresultatet ger även träffar på närliggande delar kring det område man sökt information om, men också andra regioner kommer med i resultatet som tidigare har kopplats till denna region av olika skäl. Sökning via kartan kan göras antingen på kommun- eller länsnivå. Under 2008 kommer även kartstödet att nyttjas som informationskälla och förses med utbredningen av enskilda händelser i form av GISskikt. Detta för att informationsinhämtningen ska bli ännu tydligare och enklare. Databasen innehåller information från kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter, ex. SMHI, SGI, Vägverket, Polisen, m.fl., med fakta och dokumentation om en olyckas orsak, händelseförlopp, skador och samhällspåverkan samt även kostnader och vilka lärdomar som har dragits.
Den mest avancerade databasen i Europa
När NCO initierade arbetet med databasen började man med två tomma händer. Det fanns inga samlade data, ingen design eller struktur för hur man skulle hantera eller lägga upp informationen. Idag har användaren möjlighet att söka på ett flertal olika sätt. Till exempel årstid, län, kommun eller kombinera detta genom att söka via en avgränsning i kartan. Man kan även hitta information om olika typer av naturolyckor som kan drabba Sverige,till exempel storm, skred, stranderosion, ras, översvämningar, skogsbräder eller extrem nederbörd. Allt för att lära sig mer och bli mer effektiv i sin planering av säkerhetsarbete.
SWECO, som har byggt databasen, har även skapat inmatningsklienter med möjlighet att forma nya geografiska objekt samt en webbplats där all inlagd fakta finns tillgängligt. Databasen är öppen för alla; journalister, forskare, allmänhet och andra som har behov eller önskan att veta mer om hanteringen av en inträffad naturolycka.
- Det finns ett antal olika databaser över naturolyckor eller naturkatastrofer runt om i världen, men ingen annan har ett så detaljerat och omfattande material, tvärsektoriellt sett, som det svenska systemet, säger Magnus Johansson, projektledare på NCO i Karlskoga. Målet under kommande år är att utöka databasen till att innehålla bearbetad information om 150 händelser. Det innebär att detta blir den mest avancerade databasen i hela Europa.
Inom den närmaste framtiden kommer man att vidareutveckla databasens kartstöd till att innehålla mer information om naturolyckors utbredning och hoppas med tiden kunna möjliggöra mer avancerade analysmöjligheter i valfria kartskikt. Man vill också genomföra bättre kartläggningar av faktiska kostnader för naturolyckor, vilket är en rekommendation från klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande 2007.