Ju snabbare kontrollrummets personal kan utläsa orsaken till att strömmen i en ledning eller station kopplas ifrån, desto bättre beslut och åtgärder kan man sätta in. Därför flödar Svenska Kraftnät in realtidsdata kring blixtar från hela Nordeuropa.

Karta med kraftledningar och blixtar

– Blixtnedslag är ett aber för våra kraftledningar och stationer. Slås våra anläggningar ut kan i värsta fall hela Sverige stanna. Därför är det viktigt att få in väderhändelser hela tiden. Vi behöver kunna dra slutsatser snabbt utifrån vad som sker exakt nu.

Det berättar Mathias Rönbeck som arbetar i kontrollrummet på Svenska Kraftnät.

Ständig bevakning

Där i rummet har man bland annat bevakning i realtid på alla blixtrelaterade händelser som kan påverka kraftledningarna i Sverige, med hjälp av ett geografiskt informationssystem, GIS.

Koll på blixtar i realtid med GIS

– Det värsta som kan hända är om blixten skadar kraftledningen så att någon strömförande del, som normalt sett hänger flera meter uppe i luften, går av men fastar hängande bara ett par meter från marken. Eftersom ledningen inte kommer i kontakt med marken och jordas slår skyddsautomatiken inte ifrån strömmen, förklarar Mathias.

Kommer en person tillräckligt nära den strömförande delen av kraftledningen kan det sluta illa. De gula skyltarna som uppmanar till att inte gå nära nedfallen ledning finns där av en god anledning.

Alla händelser analyseras

Normalt sett är dock betydligt mindre dramatik inblandad. De vanligaste problem som uppstår på grund av åska och blixtar är att strömmen slår ifrån bråkdelen av en sekund och sedan automatiskt slås på igen.

Varje sådan händelse behöver analyseras och ju närmare inpå ur- och inkopplingen personerna i kontrollrummet kan fatta beslut om åtgärder, desto bättre.

– Baserat på erfarenhet och analysresultaten vi kan utläsa i GIS:et kan vi avgöra om vi till exempel behöver skicka ut personal för kontroll eller inte, säger Mathias.

Registrerar tid och plats

GIS-tekniken är bland annat kopplat till väderdata från SMHI och registrerar den exakta tiden för en blixt, och platsen med några hundra meters felmarginal. Behöver man skicka ut en reparatör hjälper blixthanterings-GIS:et till med lokaliseringen av var problemet bör finnas. Det gör felsökningsarbetet enklare och tidsbesparande.

Om det inte finns en registrerad blixt vid tiden för störningen måste man göra ytterligare felsökningar. Mathias säger:

Den stora nyttan med GIS:et är att vi kan identifiera både vad som händer och vad som faktiskt inte händer. Vi kan fatta rätt beslut och sätt in rätt åtgärder.

Analyser som ökar säkerheten

Stefan Råström sitter på avdelningen för störningsanalys. Där har man inte samma behov som kontrollrummet att få datan i realtid men man har stor nytta av att kunna analysera informationen i efterhand och veta exakt var och när det blixtrade.

Det är till nytta till exempel i det kontinuerliga arbetet att tillhandahålla säkra kraftsystem.

– Med hjälp av GIS:et kan vi bekräfta och sätta en kvalitetsstämpel på att våra simuleringsmodeller funkar som vi vill.

Svenska kraftnät säkrar kraftledningar med hjälp av GIS

Testar säkerheten

När ett fel inträffar i kraftnätet måste strömmen koppla bort direkt för att det inte ska uppstå en farlig situation. För att testa att frånkopplingen funkar behöver man simulera olika felsituationer och det är till det man har simuleringsmodellerna.

Stefan och hans kollegor räknar fram troliga felsituationer beroende av blixtar. Om en verklig blixtregistrering sedan visar sig stämma med den framräknade situationen blir det till ett kvitto på att resultaten man testat sig fram till under ordnade former motsvarar verkligheten, och därmed att simuleringsmodellerna fungerar bra.

Sprider kunskap ut i Europa

Fördjupande analyser kring fel baserade på blixtar bidrar även till ökad kunskap i hela Europa.

– Det tas fram mycket statistik inom Europa som beskriver störningar i kraftsystemen. Det här är ett sätt att klargöra en av felkällorna, förklarar Stefan.

Svenska Kraftnäts blixthanterings-GIS hjälper alltså till när det behövs i stunden, såväl som att det bidrar till ökad kunskap och förståelse kring säkrare stamnät – inom hela Europa.