Med analyser av geodata inom grön infrastruktur identifieras naturens och landskapens dolda nyttor. Mattias Bovin har genomfört workshops som lär och inspirerar fler hur enkelt det kan vara med analyser av data, och vilka bra beslutsunderlag de kan vara när vi vill bygga bättre samhällen.

Jag ville visa att det inte behöver vara så svårt med analyser och GIS.

Så svarar Mattias Bovin, GIS- och fjärranalyskonsult på Metria, på frågan om vad han ville uppnå med de workshops han genomfört där han utbildat inom grundläggande analysmetoder med hjälp av Story Maps.

Mattias Bovin

Under mina workshops fick deltagarna testa analyser utifrån Story Maps som jag hade förberett. Genom att tända och släcka olika lager och zooma in eller ut i kartan fick de olika perspektiv som bidrog till ökad kunskap och förståelse för den omgivande miljön, förklarar Mattias.

Kunskap som deltagarna sedan kan ta vidare till sin arbetsvardag när de ska analysera kartor utifrån egna data inom olika projekt.

Sprider analyskunskap inom grön infrastruktur

Det var i samband med ett arbete kring grön infrastruktur – ett regeringsuppdrag som Naturvårdsverket koordinerar tillsammans med länsstyrelserna och andra myndigheter – som Mattias fick möjlighet att utbilda och sprida kunskap om hur kul och enkelt det kan vara med analys.

Till vilken nytta är då analyser? Varför behövs analyser kring grön infrastruktur? Och vad är grön infrastruktur för något?

Geografisk analys över Mellansverige

Väldigt kort kan grön infrastruktur beskrivas som ett förhållningssätt som drar nytta av de dolda fördelarna naturen och vår närmiljö erbjuder så att vi trivs och mår bra, samtidigt som biologisk mångfald bevaras.

Analyserna behövs för att skapa en helhetsbild av den miljö och natur vi omges av så vi kan identifiera de dolda nyttorna, för att till exempel kunna bygga bostäder på bättre ställen och bidra till ett hållbarare samhälle.

Dolda nyttor identifieras med analyser

Vi lever i en komplex värld där vi behöver åskådliggöra mönster som inte alltid är direkt synliga för oss. För att visualisera omvärlden så korrekt som möjligt behöver vi kombinera olika data så vi kan skapa modeller. Först då kan vi se och förstå sammanhangen och utifrån det bidra till en hållbar miljö, berättar Mattias.

I ett nästa steg bidrar analyserna och det lättbegripliga sätt de kan illustreras och kommuniceras på till bättre beslutsunderlag.

När det är möjligt att zooma in i en karta och se detaljer och påverkan över mindre områden, likväl som att zooma ut och se hur ett större område berörs, blir det enklare att förstå möjliga konsekvenser, både positiva och negativa, till exempel av ett tänkt bostadsområde.

Välgjorda analysmodeller gör det alltså enklare för beslutsfattare, handläggare och planerare att fatta välgrundade beslut.

Tips för bättre analyser

Via analyser går det att lära sig många nya saker så det kan vara väl värt att satsa mer på analyser om man inte redan gör det. Mattias har några tips för den som undrar hur man bäst kommer igång.

Börja med att fundera på vad ni vill få ut på kartan. Det är viktigt att tydliggöra en frågeställning som analysen sedan utformas efter. Fundera även över en geografisk avgränsning och vilken skalnivå som passar analysen. Se sedan till att samla in kvalitativt data. Är dataunderlaget bristfälligt blir även analysen det.

Ett annat tillvägagångssätt är att se över vilka data ni redan har och fundera på vilken information ni kan få ut av det. Formulera en tydlig frågeställning som blir riktmärke under analysarbetet.

Och slutligen: håll det enkelt, var transparent och förankra resultatet hos användaren.

Webbinar om att fatta bättre beslut

Vill du veta mer om hur geografiska analyser bidrar till bättre beslut? Titta på vårt webbinar som handlar om just det!