En karta är en visuell representation av hur hela eller delar av världen ser ut. Den som vill skapa en karta från grunden kan ta stöd i tre steg. För det är trots allt vissa saker som måste till för att en bra karta ska ta form.
Själva processen att ta fram en karta kan brytas ner i tre övergripande steg: Att skapa en karta handlar om hur du presenterar (steg 3) dina analyser och insikter (steg 2) utifrån den data (steg 1) du samlar in. Läs mer om varje steg en liten bit nedan.
Förut kallades hela den här processen för kartografi. Idag avser kartografi främst om själva presentationsdelen, alltså steg 3. Det beror på vi, tack vare GIS-tekniken, idag kan göra så mycket mer än att bara sätta punkter på en karta.
Vad du behöver för att skapa en karta
Steg 1: Samla in data och information
Första steget är att samla in data och information som ska visas i din karta. För förutom själva den geografiska återgivningen vill du berätta om namn på platser eller markera ut viktiga områden till exempel.
Hur data samlas in kan ske på flera sätt, följande är ett axplock av metoder:
- Samla in data via en app i mobilen. Collector eller Survey123 är två vanliga appar för det här ändamålet.
- Satellitbilder av jorden från rymden.
- Demografiska data och annan befolkningsdata, från till exempel Statistiska centralbyrån.
- Realtidsdata och rapporter från väderstationer.
- Data som Lantmäteriet delar med sig av, som öppna data eller data du kan köpa.
Satellitbild över delta i Sibirien. Än så länge är det ingen karta men väl värdefull data till en blivande karta.
Steg 2. Berika dina data
Nu måste den insamlade datan tas om hand; berikas. Det kan ske på oändligt många sätt, exempelvis:
- Komplettera med attributdata, såsom namn, djup och vattenkvalité för en viss sjö som du har samlat in.
- Analysera dina data för att identifiera mönster och trender. En så kallad hotspotanalys visar tydligt var det finns eller förekommer mer eller mindre av något.
- Skapa scenarier som visar största sannolikheten för en viss händelse, som var risken för översvämning i en stad är högre.
- Hämta ut mer information ur befintlig data, till exempel höjddata för ett större vattendrag eller identifiera olika marktyper från ett flygfoto.
- Beräkna och utvärdera möjligheter ett visst sammanhang eller en resurs, till exempel potentialen för solceller rörande bebyggelsen inom ett visst område.
Vilka tak är lämpliga kandidater för solceller? När data berikas kan man göra en analys och ta reda på det.
Steg 3. Presentera och dela datan
Sista steget är när det vi ofta tänker på som själva kartan tar form. Du kan i grova drag välja mellan följande:
- Skapa en statisk karta och skriv ut på papper.
- Skapa en webbkarta eller kartapplikation. Innebär att du kan dela kartan med alla som har tillgång till en dator, mobil eller surfplatta och ge dem möjlighet att interagera med kartan på olika sätt.
En bra karta är snygg samtidigt som är informativ och berättar om vad som sker. Papperskartor har varit det vanligaste fram tills nyligen, men webbkartor har snabbt vunnit mark.
Var kan det vara bra att odla sjögräs som bidrar till friskare vatten? Det visar den här kartan.
Värdet med en karta
Så varför ska man skapa kartor? För att kartor gör att vi kan fatta beslut utifrån fakta.
Nya kartor skapas varje dag, kartor som ska stötta och kommunicera en bredd av beslut i olika verksamheters vardag. En del kartor är enkla, andra mer komplexa.
Nästan alla är skapade genom att kombinera insatser från många olika personer.
