Bakgrundskartor används för att skapa en referensram till ditt operativa lager så det är enklare att förstå och se var de befinner sig i den geografiska rymden, samt hur de relaterar till andra geografiska objekt. I Esris galleri av bakgrundskartor hittar du ett stort antal olika att välja mellan.

Det finns god anledning till varför det finns så många olika typer av bakgrundskartor, med olika teman och användningsområden.

Det är ju till exempel fortfarande så att vi människor har svårt att förstå vad jag menar när jag säger att jag ska besöka latitud 48.858333°, longitud 2.294167° under min semester…

1. Topografiska kartan – mångsidig och välkänd favorit

Topografisk bakgrundskarta från Esri

Den topografiska bakgrundskartan känner vi nog alla till – vanlig, användbar och mångsidig som den är.

  • Den levererar en neutral bakgrund som ändå är tydlig nog på mindre skalor att ge mer precisa geografiska hållpunkter.
  • Du ser relativt tydligt gatunamn och gatornas sträckning.
  • Du får även en känsla för marktäcket och den faktiska jordytan, vilket inte är så konstigt – det är ju en topografisk karta.

Den topografiska kartan är standard när du startar ArcGIS Pro, eller öppnar kartvisaren i ArcGIS Online, och för mig föreligger det självklart. Lämpligt symbolsatt data syns tydligt, vilket gör den lämpad även för visualisering av statistisk karta.

I och med att referenssystemet är så pass tydligt så lämpar den sig även för kartering av data där den spatiala komponenten är det som är i fokus.

2. Grå referenskarta – visar platsen på stilrent sätt

Grå bakgrundskarta från Esri

Nästa karta finns i två versioner: mörkgrå och ljusgrå referenskarta. Ovan visas den mörkgrå. Ni som inte är så bevandrade i vårt galleri tänker kanske att det där måste vara raka motsatsen till den topografiska, men icke! Den topografiska ligger faktiskt nästan närmast de gråa referenskartorna av de som ingår i standardutbudet.

Som ni ser så är den största skillnaden i den här bakgrundskartan gentemot den topografiska att 1) småskalig rendering ger inte jättemycket mer geografiska referenser avseende gatunamn och liknande, samt 2) det är omöjligt att säga något om marktäcke, eller topografi. Men det är meningen!

Den här bakgrundskartan är menad att fungera som en stilren bakgrund till ofta dramatiskt visualiserad data, men ändå tillhandahålla någon typ av referens till var i den geografiska rymden datan är renderad.

Det kan vi nog alla vara överens om är nödvändigt när vi pratar GIS.

De gråa referenskartorna har blivit omåttligt populära och det är inte så konstigt. De är diskreta nog att passa in i de flestas grafiska profiler och tar inte strålkastarljuset från datan. De hjälper oss helt enkelt att förstå var det karterade fenomenet är, utan att detaljrika gatunät och plottriga (men informationsrika) etiketter drar fokus ifrån den information vi vill förmedla.

3. Satellit- och flygfoton – gör det enklare att utläsa landmärken

Flygfoto som bakgrundskarta, från Esri

Satellit- och flygfoton används framförallt när det är viktigt för kartkonsumenten, eller kartanvändaren, att kunna förstå och tolka marktäcket och markanvändningen.

Det säger nästan sig självt, framförallt om man jämför med de gråa referenskartorna, att flygfoton som bakgrundskartor är inte lämpade när man vill visualisera till exempel statistiska data inom finanssektorn.

Jag sa tidigare att den topografiska kartan var användbar för att den visar homogena objekt, såsom vägar, detaljerat. Det underlättar vår förståelse för vad vi befinner oss någonstans. Flygfotot har samma fördel, fast tvärtom, om ni hänger med. Att exempelvis samla in fältdata i obebodda regioner blir svårt med både den topografiska kartan och den gråa referenskartan, eftersom det är mycket svårt att utläsa naturliga landmärken. I det fallet har man stor nytta av flygfotot.

4. Vägkartan – praktisk när slutanvändaren behöver navigera själv

Vägkarta som bakgrundskarta, från Esri

Sist men inte minst i mitt lilla axplock av bakgrundskartor är vägkartan (OpenStreetMap). Detta är en väldigt detaljerad karta och lämpar sig därför mindre bra som endast ”bakgrundsbrus”.

Välj Open Street Map när du vill dra nytta av detaljrikedomen, som när slutkonsumenten ska kunna utnyttja de redan existerande objekten och detaljerna.

Till exempel om du vill att användaren tydligt ska se att den mest effektiva rutten går igenom de här kvarteren eller längs med de där vägarna, och att den närmsta allmänna toaletten ligger i korsningen av de här två gatorna, nära den byggnaden.

Gör egna kartor

Täcker inte någon av de redan tillgängliga bakgrundskartorna ditt behov? Med hjälp av Vector Style Editor kan man anpassa de bakgrundskartorna som är vektoriserade, och är inte ens det tillräckligt kan du alltid bygga din egna!

Lästips: