Drönare är ett utmärkt hjälpmedel för att samla in aktuella rasterdata och foto av utvalda områden och sedan bearbeta vidare i andra delar av ArcGIS-plattformen. Så vad behöver ni tänka på innan ni införskaffar en, eller flera, drönare till er verksamhet inom GIS?
Marknaden för drönare exploderade för några år sedan och började användas i en mängd olika branscher, vilket du antagligen inte missat. Detta ledde till att regelverket stramades åt, vilket du säkert också har hört. Hur påverkar det verksamheter som vill använda drönare för GIS? Vad behöver man tänka på innan inköpet av drönare? Här ger jag dig några kloka tips och tankar om just det.
1. Hur kan drönare användas inom GIS?
Inom GIS är syftet med drönare framför allt att smidigt kunna samla in:
- aktuella data
- av en viss upplösning
- över ett givet område
- och bearbeta vidare i andra delar av ArcGIS-plattformen.
Det kan exempel röra sig om rasterdata, ortofoto och höjddata men även LiDAR-data, för användning i olika informationsprodukter, för att skapa 3D-modeller, för analys, inom projektering eller för inspektion, för att nämna några användningsområden. Här finns mer inspiration.
Fördelen med drönare gentemot att köpa in rasterdata från annat håll är att du kan få den allra senaste informationen, med den upplösning ni behöver, till en rimlig peng.
2. Vilka drönare funkar bra med ArcGIS?
Egentligen fungerar i princip alla slags drönare bra med ArcGIS, eftersom drönaren bara är en bärare av sensorer, som exempelvis en kamera. Det är din valda drönarapplikation i ArcGIS som bearbetar de data som drönarens kamera samlar in och denna data kan ArcGIS-apparna som regel hantera utan problem.
I stället vill jag lyfta en mer avgörande aspekt:
För att få ett bra resultat vill du generellt sett inte styra drönaren manuellt utan skapa en förinställd flygning som styr drönaren automatiskt och samlar in data över specifikt de platser och på det vis du önskar. Här erbjuder drönare i högre prisklasser fler finesser och ökad exakthet avseende till exempel höjd och GPS-positionering, som billigare drönare saknar. Valet av drönare bör alltså grunda sig i vilka krav din verksamhet har på de data som samlas in.
3. Vilka ArcGIS-appar kan hantera drönardata?
Återigen, baserat på kraven i din verksamhet finns framför allt två ArcGIS-applikationer för hantering av drönardata:
- ArcGIS Drone2Map. Du laddar ner applikationen lokalt på din dator och har tillgång till ett helt arbetsflöde direkt i ArcGIS, från flygplanering och datainsamling till databearbetning och sedan smidigt vidare ut i resten av ArcGIS ekosystem. ArcGIS Drone2Map är utmärkt när ni är bara är någon enstaka som ska styra en eller ett par drönare.
- SiteScan for ArcGIS. När du i stället vill kunna styra en hel flotta av drönare och totalt sett behöver hantera en större omfattning av drönare och drönarpiloter. Ingen lokal installation behövs utan databearbetningen sker direkt i molnet, och tas därifrån sömlöst vidare ut i resten av ArcGIS-plattformen.
Läs mer om de båda drönarapparna här.
4. Vilka regler är det som gäller?
Det är alltid din organisation som är ansvarig för att rådande lagkrav och regler efterlevs. Med det sagt vill jag tipsa om några bra länkar och saker att tänka på som är aktuella i skrivande stund, som i alla fall tar dig en bit på vägen. Kom ihåg att jag inte gör anspråk på att listan är fulltäckande.
- Alla som ska flyga en drönare behöver ett drönarkörkort. Det ordnar du via Transportstyrelsen.
- Med största sannolikhet behöver din organisation också registrera en drönaroperatör, det vill säga själva ägaren av drönaren. Även detta löser du via Transporstyrelsen.
- Var du får flyga och inte får flyga kan du få en översiktlig bild av via Luftfartsverkets drönarkarta.
- För att få sprida drönarfoto som avbildar Sverige från luften behöver du först ett spridningstillstånd, vilket du skaffar hos Lantmäteriet.
- Tänk på att kolla upp vilken typ av försäkring ni behöver teckna. Den varierar beroende på vilken drönare ni köper in.
Från 1 januari 2024 träder nya regler i kraft avseende själva drönaren som har att göra med EU-krav och så kallad C-klassning. Läs mer hos Transportstyrelsen.
Jag hoppas att detta hjälper dig och din organisation att välja rätt i drönardjungel och få ut ännu mer data och information med stöd av ArcGIS!
Se webbinar om drönardata, raster och fjärranalys i ArcGIS
Nyfiken på se hur olika slags data, däribland såklart data insamlade med drönare, kan användas inom ArcGIS? Titta då på vårt webbinar om just det. Fyll i formuläret nedan så får du en länk skickad till dig där du kan se webbinaret.
