Att det går att länka visningstjänster till ArcGIS – alltså WMS- och WMTS-tjänster – är kanske ingen nyhet, men hur gör man för att använda dem i webbkartor? Och vad mer är värt att veta om på området?
Det finns många typer av visningstjänster, men här tänkte vi titta på de vanligaste rasterbaserade tjänsterna: WMS (Web Map Service) och WMTS (Web Map Tile Service).
En vanlig anledning till att många vill länka en visningstjänst i form av en WMS eller WMTS till ArcGIS grundar sig i att man vill dra nytta av de WMS:er och WMTS:er som Lantmäteriet erbjuder och som är användbara i olika ArcGIS-appar och kartprodukter.
Men Lantmäteriet är såklart inte ensamt om att tillgängliggöra sin geografiska kartinformation via tjänster. Exempel på andra är SCB, SMHI och Riksantikvarieämbetet, för att nämna några.
Demo visar hur du gör för att länka visningstjänster till ArcGIS
Så här gör du för att länka visningstjänster till ArcGIS och kartvisaren:
- Kopiera tjänstens URL från sajten där den är publicerad.
- Notera eventuella användarvillkor eller licenser
- Klistra in länken på rätt plats i kartvisaren. Klart!
På ArcGIS hjälpsidor kan du också läsa mer detaljerade instruktioner: Lägg till WMS-tjänst samt WMTS-tjänst.
Känns det inte helt självklart ändå? Här ser du steg för steg hur du gör:
I animeringen ovan ser du hur du länkar en visningstjänst till ArcGIS, i det här fallet en WMS.
Värt att veta om WMS:er, WMTS:er och tjänster i ArcGIS
Nu när du vet hur du gör för att länka en visningstjänst till ArcGIS har du kanske samtidigt blivit nyfiken på att lära dig lite med om dessa? Fortsätt då att läsa!
1. Vad är WMS och WMTS mer specifikt?
WMS och WMTS är etablerade standarder för att dela geografiska kartdata i rasterformat. Ofta kallas de visningstjänster, eftersom de är rena titt-lager som inte ger tillgång till underliggande data. En stor fördel med visningstjänster är att användare slipper ladda ner stora mängder data för att skapa kartor av lagren i GIS.
- WMS är den enklaste av dessa två format. Tjänsten är uppbyggd av kartlager i olika skala och upplösning som visas som bilder.
- WMTS är en tilad visningstjänst och används ofta för data i väldigt hög upplösning eftersom de använder en smartare uppritning av lagren: endast de utsnitt (tiles) som slutanvändaren ser i kartvyn hämtas in från servern.
2. Vad kan WMS/WMTS-tjänster användas till i ArcGIS?
WMTS-tjänster och många WMS-tjänster har definierade referenssystem vilket gör dem lämpliga att använda som baskartor.
De kan även användas som fristående lager och ”tittskåp” där andra kan få en bra bild av ett givet område, för att skapa kartmaterial av de flygbilder och höjddata som Lantmäteriet ajourhåller eller hämta det senaste tätortsskiktet från SCB, till exempel.
3. Funkar alla visningstjänster i ArcGIS?
Det beror på. Visningstjänster som har en projektion definierad exempelvis i SWEREF 99 TM lämpar sig väl som baskarta. Slå på ”Använd som baskarta” när du hämtar tjänsten.
Om du däremot flyttar en sådan tjänst från ett lager till baskarta för att använda tillsammans med ett annat lager definierat i ett helt annat koordinatsystem, exempelvis Transverse Mercator, kommer det uppstå en konflikt och lagret kommer inte kunna visas. Se därför till att ha koll på vilket referenssystem dina tjänster använder, och lägg inte flera lager med olika referenssystem i baskartan.
Många av standardbaskartorna i ArcGIS finns tillgängliga som lager i ArcGIS Living Atlas. Hämtas de in som fristående lager kommer de att transformeras mot referenssystemet i det lager du valt som baskarta och konflikt undviks.
Vissa WMS-tjänster kan ge ett felmeddelande att de inte går att läggas till. Då kan det handla om att fel version är angiven som url-parameter. Ändra i så fall så det står version=1.3.0 i URL:en så brukar det fungera.
4. Lagret öppnar inte, vad kan det bero på?
Vissa öppna visningstjänster kräver att man loggar in på ett användarkonto varje gång lagret öppnas upp på nytt. Det gäller exempelvis flera av Lantmäteriets tjänster. Du som sitter bakom spakarna kan lösa detta genom att konfigurera en proxy som hanterar autentiseringen. Då kommer din egen användare logga in automatiskt när någon annan använder din kart-applikation, och de slipper mötas av ett inloggningsfönster.
Med detta hoppas jag att du har fått bättre koll på hur du kan använda webbtjänster inom ArcGIS, och hur du rent konkret gör för att länka karttjänster till ArcGIS.
