En digital tvilling ger bättre beslutsunderlag för tillgångar över hela livscykeln. Med IoT, Big Data, BIM modeller, simuleringar etc. kan en sammanställning av relevant data skapa förståelse för tillgångars status. Det innebär bättre beslutsunderlag för tillgångars enskilda och samlade livscykel samt riskbedömning givet mål. Genom att förutsäga tillgångars livscykel kan du fatta informerade, datadrivna beslut inom asset management.

Datadrivna beslut för asset management

Med en digital tvilling får du status i realtid över dina asset för datadrivna beslut över hela livscykeln. Du kan enklare kommunicera med intressenter och du får en bättre förståelse för vilka tillgångar som behöver åtgärdas. Tack vare den digitala tvillingen över tillgångar skapar man en bättre förvaltning över hela livscykeln.

1. Snabbare och bättre insikter

En digital tvilling möjliggör användande av realtidsdata för bättre kontroll och optimering av tillgångar. Du kan till och med få status i realtid. Dessutom kan en digital tvilling också ge råd baserat på historisk data vilket skapar insikter och möjliggör snabbare och bättre beslutsfattande.

2. Optimerar tillgångarna och simulera framtiden

En digital tvilling kan simulera framtida aktiviteter för att förstå utfallet. Detta innebär att fastighetsägare kan skapa scenarier och utföra testsimuleringar för att identifiera områden för förbättring samt förutse fel. Då blir det enklare att förstå det framtida underhållet bättre dvs. när man behöver reparera tillgången innan den går sönder.

Genom att kombinerar data och användarmönster är det möjligt att göra kostnadseffektiva underhållsplaner som genererar rätt åtgärder, möjlighet till minskning av t.ex. materialkostnader eller effektiv användning av arbetskraft samt bättre kontroll på budget.

3. Bättre kommunikationen internt och mellan företag

En digital tvilling ger en total översikt med information i realtid och transparens mellan individer och organisationer. Digital tvilling skapar därför möjlighet till samsyn i hela ekosystemet av användare, vilket också underlättar information och kommunikationen för samtliga användare. Hela teamet får en förståelse för vad som behöver göras samt stöd i kommunikation mot entreprenörer för att de lättare skall förstår sin uppgift och framförallt var arbetet skall utföras. Bilden nedan visualiserar en karta med åtgärd för en fastighet som kan användas både internt och externt.

4. Bättre förståelse för när och var åtgärder har gjorts för bättre hållbarhet

Digital tvilling skapar bättre möjlighet till effektivare drift av verksamhet vilket också medverkar till att det blir lättare att göra val som påverkar hållbarhet. Historisk data som är samlad i en vy ger bättre insikter. Digital tvilling kan därför utgöra grunden för den cirkulära ekonomin, att till exempelvis välja rätt material under hela livscykeln.

Hur lyckas du med en digital tvilling?

Vi behöver alla hänga med i digitaliseringen därför är det viktigt att ta till sig förändringarna för att behålla konkurrenskraften. För att lyckas behöver man se data som en viktig resurs och förankra nyttan i ledningsgruppen så de förstår värdet av en digital tvilling. Självklart är det även viktigt att starta projektet som en pilot för att börja i mindre skala för att lära sig under gång samt ge möjlighet att förankra bredare i organisationen. Sist men inte minst bör man utvärdera pilotprojektet och ta fram en strategi där man tar beslut om prioritering och val av IT-system som uppfyller förväntat stöd i det dagliga arbetet.

Ladda ner eBok om optimerad asset management med geografisk IT

Lämna din e-postadress så skickar vi eBoken.

I praktiken innebär det att organisationen inte har den kvalitetssäkrade och gemensamma lägesbild den behöver. Det gör bland annat att risk- och krishanteringen inte är optimal, vilket i sin tur leder till säkerhetsbrister som påverkar:

Risk: Data som hanteras i silos

Nyckeln till bättre information och beslutsunderlag – operativt och strategiskt – är att tillgängliggöra och sammanlänka de datamängder som i dag hanteras i systemsilos och saknar förmågan att ”prata med varandra”. Mängden data växer sedan länge explosionsartat, både i traditionella databaser och genererade av ny teknik i form av exempelvis drönare, sensor- och rörelsedata, IoT och AI. Oavsett källa behöver datamängderna inkluderas i ett sömlöst digitalt flöde av data.

Dashboard för övervakning av supply chain i realtid

GIS viktig kugge i IT-miljön

En komplett GIS-plattform (geografiska informationssystem) är en i sammanhanget viktig kugge i en organisations IT-miljö. Den tillför bättre förutsättningar att hantera, sammanlänka, förädla och dela data – oavsett om man finns på kontoret eller har mobila arbetsuppgifter i fält. Plattformen bidrar dessutom med intelligens i form av kvalificerade och visualiserade analyser, i realtid och prediktivt.

Länktips:

Personer vid ett skrivbord tittar på en datorskärm med svensk text om hållbart företagande och Esri Sverige-logotypen.

Guide till långsiktig hållbarhet

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

Strategiskt vill verksamheter satsa på ett antal områden för att hantera tider av förändring enligt Gartner. Det är förmågor och teknik såsom dataintegration, analys, automatisering, API-hantering och AI. För att kunna få till det krävs systemintegration där data från olika system kan samlas, användas och visualiseras.

Teknik som skapar möjlighet till att agera snabbare

Behov av att anpassa sig till en agil omvärld är större än tidigare. Genom att visualisera sitt data och blir mer datadriven blir det enklare att kunna anpassa sig och förbli konkurrenskraft. Genom underbyggda underlag som är verksamhetsanpassade utifrån behov kommer man längre. För bättre beslutsfattande kan dessa datastrategier vara en väg framåt:

Realtidsdata för snabbare beslut: Genom att ha tillgång till realtidsdata kan beslut tas snabbare och även automatiseras om så önskas. Med geografiskt informationssystem (GIS) går det att visualisera realtidsdata i olika gränssnitt som går att följa.

Optimera low-code kontra high-code: Under senare år har framväxten av konfigurerbara appar tagit fart för att snabbare och enklare kunna bygga verksamhetsanpassade applikationer. Konfigurerbara appar sparar tid och pengar då det är lättare att komma i gång. Dessa verktyg driver även konsumtion av data och insikter som är värdefulla. Det finns ett gäng konfigurerbara appar i ArcGIS-plattformen som är intuitiva och enkla att komma igång med.

Rätt data till rätt person: Genom att se till att rätt data finns tillgängligt vid rätt tidpunkt skapas effektivitet. Beslutshastighet handlar också om att förkorta ledtid från data till åtgärd, det vill säga minska tiden det krävs för att anställda ska hitta rätt data och kunna agera. Det finns idag många lösningar på hur man kan säkerställa att rätt person har rätt data.

Data har lämnat byggnaden: Det blir allt vanligare att företagskritiska data bli skapad och processad utanför datacenter enligt Gartner. Med GIS kan du enklare samla in data även utanför kontoret och bli en viktig komponent i ett datadrivet beslutsunderlag. GIS möjliggör vyer där fältdata i kombination med andra data visualiseras och tillgängliggörs. Data kan sedan presenteras på ett informativt sätt som kan användas i en arbetsprocess.

Geografisk IT hjälper i en värld som förändras

I en föränderlig värld är det viktigt att kunna agera och fatta rätt beslut. Geografiska informationssystem har en unik förmåga att hantera och knyta samman data från olika källor samt tillgängliggöra datamängderna till rätt person oavsett var hen är. Detta gäller även för sensordata eller fältdata. Genom dashboards eller andra typer av instrumentpaneler, konfigurerade eller inte, får man en total vy över det samlade data. Läs mer om vad vår plattform kan göra för dig.

Läs mer: 

Beslutet att konfigurera istället för att utveckla nytt

Digitaliserade arbetsflöden mellan fält och kontor

Digitaliserat informationsflöde end-to-end – en framgångsfaktor för din affär

Myndigheter och andra organisationer i hela världen använder GIS (geografiska informationssystem) just för att säkerställa att man drar nytta av data på ett optimalt sätt i sin krishantering. Så här gör de:

1. Hittar nya sätt att stötta samverkan och beredskap

Beredskap är en viktig framgångsfaktor vid hantering av kris. På många sätt handlar det i grunden om att säkerställa processer och verktyg som stärker organisationens förmåga att fatta beslut, samarbeta och agera. De förhållningssätt och åtgärder som beskrivs i det här blogginlägget handlar om just det.

2. Ser data som den strategiskt viktiga resurs det är

Det gäller att vara förberedd innan det oförutsedda händer. I det här fallet lägger insikt om data som strategiskt viktig resurs grunden. Sedan identifieras och struktureras alla relevanta data i linje med det. Stora komplexa datamängder från källor utan koppling till varandra ska hanteras. Något som kan kännas som en övermäktig uppgift. Eftersom majoriteten av alla data kan kopplas till en geografisk position är en GIS-plattform en komponent som har kapacitet att vara det sammanlänkande nav för data som behövs i en IT-miljö.

3. Skapar en gemensam och ständigt aktuell lägesbild

Faktum är alltså att tusentals organisationer världen över drar nytta av den här sammanlänkade förmågan för att hantera, förädla och visualisera sina data. Resultatet blir ett gemensamt gränssnitt för kritiska data och information i realtid.

4. Analyserar och utvärderar läget

Berörda organisationer är beroende av sin förmåga att se mönster och samband i tid och rum – för att kunna identifiera hot, helst innan de är ett faktum, och för att kunna följa och utvärdera utvecklingen i realtid, exempelvis vid smittspridning. I det sammanhanget är geografisk analys och visualiseringar på dynamiska kartor verktyg som mejslar ut värdefull insikt hur de mest komplexa datamängder.

Corona dahsboard John Hopkins universitetet

5. Konfigurerar och tillgängliggör situations- och behovsbaserade appar

I en krissituation är det helt centralt att göra tydlig, faktabaserad information tillgänglig för alla som behöver den. Ett komplett GIS har ett ekosystem av behovsanpassade appar för bland annat analys, datainsamling i fält eller bara för att konsumera data och informationsprodukter. Apparna är konfigurerbara och ett par exempel på situationsbaserade dashboards som har skapats under Corona-krisen är en från John Hopkins Universitetet (se ovan) och som har för övrigt har fått stor digital spridning, och en som hälsomyndigheterna i England (se nedan) har tagit fram.

Corona dashboard Public Health England

Sammanfattningsvis: För att möta kris är det alltså helt centralt att alla som jobbar med krishantering har de bästa förutsättningar att samverka och kommunicera med stöd av relevanta data och utifrån kraftfulla analyser. Min förhoppning är att det här inlägget har bidragit till viktiga insikter om hur geografisk intelligens och GIS kan bidra till det.

Länktips:

Ladda ner guide: Krisberedskap med stöd av GIS – så funkar det

Idag hanteras den data som är nödvändig för att skapa dessa faktabaserade informations- och beslutsunderlag tyvärr alldeles för ofta i helt eller delvis analoga flöden. I praktiken bäddar det för risk för fel och misstag orsakade av dålig datakvalitet.

Fördelarna med ett digitaliserat dataflöde med stöd av GIS

Ett sömlöst digitalt flöde av data i och mellan alla faser av er asset management är därför nyckeln till framgång på så många plan. Att ta ett helhetsgrepp om en digitalisering av organisationens dataflöden ger i det här fallet fördelar som:

GIS (geografiska informationssystem) kan vara en avgörande möjliggörare i den digitala transformation som krävs. Det har nämligen potentialen att vara det komplement i en befintlig IT-miljö som knyter samman data från interna verksamhetssystem som NIS, relevanta externa datakällor, personal i fält, sensorer och så vidare. Till nytta för organisationer med en stor andel datahantering i fält – exempelvis företag som hanterar nätinfrastruktur – är dessutom kompetenta fältappar helt naturligt en central aspekt av ett GIS.

Mer nytta med data i fem steg

Ta fem steg för att uppnå fördelarna med datadriven asset management med stöd av GIS:

  1. Sätt resurser och tillgångar på kartan: Att digitalisera relevanta data och visualisera dem på smarta kartor är första steget mot en gemensam lägesbild och överblick över er asset management.
  2. Implementera en plattform som knyter samman data: Ett gemensamt gränssnitt för all data och information i hela arbetsflödet – från kontor till fält och tillbaka – stärker förutsättningarna för samverkan och därmed operativ effektivitet avsevärt.
  3. Planera och koordinera med stöd av smarta kartor: Data som visualiseras på kartor ger en överblick över det operativa läget, i realtid när så behövs, vilket gör det möjligt att planera insatser och fördela resurser och personal med precision.
  4. Utforska och samla data med GIS-appar: Situations- och rollbaserade appar gör det möjligt att ha med sig digitala kartor, data och information var som helst – även offline när det behövs. De mobila apparna gör det möjligt att hitta rätt i infrastrukturen, tilldela och ta emot arbetsuppgifter, förutse faror och risker i omgivningen, ajourhålla data direkt på plats och mycket mer.
  5. Bevaka och spåra tillgångar och resurser med geografisk information: Relevanta data som sammanlänkas och visualiserar blir en digital tvilling av den fysiska nätinfrastrukturen. Gränssnittet ger operativa chefer en överblick över händelser, störningar och insatser, vilket gör det möjligt att agera baserat på fakta i realtid.

En svit av appar för alla behov och olika situationer

I ett komplett portal-GIS om vårt ArcGIS är sviten av fältappar en viktig och prioriterad komponent. I fältsviten finns en uppsättning appar för fokuserade behov som olika aspekter av insamling av data, navigering och hantering av arbetsordrar. På motsvarande sätt finns naturligtvis appar som är anpassade för skrivbordsarbete där det gäller att hantera, bearbeta och konsumera data och information.

Länktips:

 

eBok: Digitaliserad fältprocess med stöd av geografisk IT

Lämna din e-postadress så skickar vi eBoken.

En GIS-driven digital tvilling för beredskap och krishantering är en levande geografisk representation av verkligheten, där data från många källor länkas samman, sätts i sitt sammanhang och presenteras i en samlad visuell helhetsbild som uppdateras i realtid. Resultatet är ett kraftfullt stöd i besluts- och ledningskedjan, och hjälper involverade roller att:

Krav när förutsättningar förändras snabbt

Vid störningar i samhällskritiska funktioner och infrastruktur förändras förutsättningar och status snabbt, samtidigt som medarbetare ställs inför pressade situationer. En digital tvilling för beredskap måste med andra ord vara både tydlig och fungera i alla lägen. Det ställer i sin tur krav på en plattform som gör det möjligt att:

Navet i digital tvilling för beredskap

I grunden handlar det alltså om att kunna integrera och tillgängliggöra spridda data i en samlad gemensam lägesbild – en digital tvilling – på ett effektivt och säkert sätt.

Det ställer i sin tur krav på ett pålitligt sömlöst flöde – från dataförsörjning via förädling, visualisering och analys till tillgång och samverkan – enligt beredskapsaktörers särskilda behov. ArcGIS är en robust, skalbar och framtidssäker GIS-plattform med kapacitet att vara det nav som åstadkommer just det.

Kanske finns plattformen till och med redan i din organisations IT-miljö? Du drar nytta av det genom att implementera en digital tvilling, eller lägesbild, utifrån egna förutsättningar och behov.

Två personer vid ett skrivbord tittar på en laptop. Överst syns fyra bildexempel samt text: "Skapa värde med dynamisk digital tvilling" och "esri Sverige".

Guide: Bättre beslut med digital tvilling

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

En komplett GIS-plattform är IT som stärker organisationers förmåga att knyta ihop, presentera, analysera och dela data. För organisationer som hanterar beredskap och kris innebär det att spridd lägesinformation kan omsättas till en samlad och dessutom agerbar lägesbild på ett effektivt sätt.

Om ArcGIS finns i din organisations IT-miljö har du den teknik som behövs.

Robust plattform att stå på

ArcGIS Enterprise ger organisationer en GIS-plattform som uppfyller samma krav som andra verksamhetskritiska enterprise-system.

Med hög säkerhet, skalbar arkitektur, flexibel driftsättning och goda integrationsmöjligheter säkerställs kort sagt förutsättningar att realisera och förvalta en robust datadriven lägesbild över tid.

Aktörsgemensam samarbetsyta i realtid

I realiteten delas information alltför ofta i separata system, dokument och format, vilket gör att det cirkulerar olika bilder av samma händelse. När lägesbilden inte är gemensam försvåras i sin tur både beslut om och samordning av respons. Det finns därför stora fördelar med att dra nytta av ArcGIS-plattformen för att sätta upp en betrodd samarbetsyta, eller hubb, som möjliggör informationsdelning i realtid. Tillgången till realtidsdata är avgörande. Och i ArcGIS finns ett omfattande stöd för att samla in, visualisera och analysera just den typen av data från sensorer, IoT och andra datakällor.

Förutsättningarna för säker digital samverkan och snabbare beslutsvägar – även över organisatoriska gränser – stärks ytterligare av att det är möjligt att knyta ihop interna och externa ArcGIS-portaler. Utan att kompromissa med säkerheten naturligtvis.

Rätt information till rätt roll

Mer data gör inte lägesbilden bättre. Det gör däremot i sammanhanget relevanta, kvalitetssäkrade data som knyts ihop och presenteras i rollanpassade vyer. Ett ekosystem av konfigurerbara appar gör det möjligt skapa gränssnitt där data och information filtreras och presenteras på sätt som är mest användbart för stabs- och ledningsfunktioner, insatsledningen eller samverkande aktörer – för arbetsuppgifter på kontoret och i fält.

När data blir handlingskraft

Genom att dra nytta av en GIS-plattform stärker alltså beredskapsorganisationer besluts- och informationskedjan på ett märkbart sätt.

Involverade aktörer kan samarbeta kring en gemensam datagrund och lägesbild, medan rollbaserade vyer och dashboards gör informationen verkligt agerbar. Ställt på sin spets innebär det att tiden mellan händelse och respons minimeras.

Guide: Samlad ingång till spridda data

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

De blir en slags ”kontroll- eller instrumentpanel” som ger din organisation översikt över viktiga faktorer och tillgång till en gemensam lägesbild. Traditionellt består dashboards av komponenter som diagram, mätare och listor. Genom att komplettera vyn med en digital och dynamisk karta får du nya och kraftfulla möjligheter både till visualisering av data i en kontext och filtrering av information.

Dashboards för olika behov

Man kan prata om tre typer av dashboards. En smart kartkomponent tillför värde i alla tre fallen:

Indikatorer i ArcGIS Urban

Dashboards är med andra ord ett värdefullt verktyg i en organisation som vill få utväxling på potentialen i sina data. Det här sättet att visualisera data bidrar med information och beslutsunderlag, som gör det möjligt att hantera och utveckla arbetsflöden, processer och affärsmodeller med precision och på ett effektivt sätt.

Råd till dig som ska bygga vyer som ger effekt

Här har jag samlat några råd till dig som vill vässa organisationens användning av dashboards:

  1. Utgå från affärs- och verksamhetsnytta: Börja med att fråga dig vilka frågor organisationen behöver få svar på med stöd av tillgängliga data. En enda dashboard kan inte lösa alla behov. Den som försöker kommer att märka att överlastade vyer som försöker svara på ”allt” inte är optimalt. Så utgå från organisationens processer och roller för att skapa behovsanpassade dashboards med rätt urval av information.
  2. Kombinera olika typer av data från olika källor: Ta reda på vilka data som är relevanta för att få de svar och insikter organisationen behöver. En bra dashboard kombinerar och visualiserar dataset från olika källor, och GIS (geografiska informationssystem) bidrar med förmågan att sammanlänka, förädla och visualisera datamängderna på nya sätt.
  3. Dra nytta av realtidsdata: Dashboards som hanterar flöden av realtidsdata – från stationära och mobila resurser, tillgångar, enheter, fordon och sensorer – blir så mycket mer kraftfulla.
  4. Kompromissa inte med användarvänlighet och tydlighet: En bra dashboard gör det enkelt att fatta beslut och agera snabb och rätt. Fokus på tydlighet är därför mycket viktigt. En aspekt av det är att bygga rollanpassade vyer med de widgets eller komponenter rollen verkligen behöver. En annan sida av saken är väl avvägd design, till exempel med signalfärger som tydligt visar när action krävs eller inte. Och testa gärna att använda en kartkomponent! Ett tips är att låta dashboarden växa fram iterativt i samverkan med dess målgrupp.
  5. Säkerställ tillgänglighet: Data och information som inte finns tillgängligt när och där det behövs har inget reellt värde. Därför är det helt centralt att använda verktyg som gör organisationens dashboards tillgängliga på kontoret, den mobila arbetsplatsen, i gemensamma lokaler och utrymmen, för externa partners och intressenter. Vilket syfte och målgrupp dashboarden har avgör hur och i vilka kanaler den sprids.

Guide: Samlad ingång till spridda data

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

När stormen är ett faktum behöver verksamheten alltså så snart som möjligt ha tillgång till en samlad lägesbild. Men eftersom den information som tillsammans ger en bild av läget är utspridd kan det ta tid att se helheten. Driftdata finns i ett system, felanmälningar i ett annat, kartor i ett tredje och så vidare. Tillgången till aktuell fältinformation i text eller bilder och dessutom ofta fördröjd.

Från kontor till fält och tillbaka igen

Det finns sätt att ersätta denna fragmenterade lägesbild med en samlad datadriven helhetsbild, som dessutom är tillgänglig när och där den behövs. Du gör det genom att ta hävstång på en komplett GIS-plattform som det nav som får hela informationsflödet att hänga ihop – från driftcentral till fält och tillbaka igen. Så här fungerar det i fyra faser av hanteringen av störningen:

1. Driftcentralen: prioriterad lägesbild direkt

När stormen drar in knyter ArcGIS automatiskt ihop drift- och nätdata, inkomna felanmälningar och sensordata från elnätet med väderdata och information om samhällskritiska funktioner. Allt presenteras på datadrivna kartor i realtid, vilket gör det möjligt att snabbt:

Istället för att reagera på varje enskild händelse kan driftcentralen nu arbeta metodiskt och strategiskt redan från start.

2. Fältet: rätt information, på rätt plats, i rätt tid

Fälttekniker får sina uppdrag – liksom exakt position för fel, aktuell status och prioritet, nätinformation och rutter optimerade efter läget – till sig i ArcGIS Field Maps. När täckning saknas finns offlinekartor tillgängliga. Och på plats använder teknikerna samma app för att:

Det betyder att information inte längre fastnar eller tappas bort på väg mellan fält och kontor, samtidigt som manuell handpåläggning minimeras.

3. Tillbaka till driftcentralen: realtidsåterkoppling

När servicetekniker i fält rapporterar in uppdateringar syns det direkt på den ArcGIS-drivna kartan, vilket ger driftcentralen en uppdaterad lägesbild, kontinuerlig status för återställningsarbetet och ett bättre beslutsunderlag för omprioriteringar. Kartorna är även en komponent i dashboards där ledningen kan följa:

Eftersom alla utgår från samma bild av verkligheten blir dessutom kommunikationen med externa aktörer enklare.

4. Efter stormen: faktabaserad förbättring

När situationen har stabiliserats finns alla relevanta data i en samlad vy som gör det möjligt att följa upp och analysera mönster:

Insamlade data blir på så sätt en strategisk tillgång som driver kontinuerlig förbättring, mer proaktiva arbetssätt och väl avvägda investeringar. I slutänden handlar det om förbättrade förutsättningar att stärka både elnätets robusthet och beredskapen för framtida störningar.

Snabbare, smartare och mer motståndskraft

Organisationer som drar nytta av ArcGIS-plattformens förmåga att knyta ihop och tillgängliggöra fragmenterade data i ett sammanhållet flöde stärker kort sagt hanteringen av störningar i elnätet. Effekter i form av snabbare beslut och kortare avbrottstider – liksom bättre resursutnyttjande och sömlös digital samverkan mellan fält och kontor – blir tydliga. Verksamheten bygger med andra ord, med stöd av GIS, en operativ förmåga som gör den både smartare och mer motståndskraftig.

Guide: Från fält- och drönardata till visuell lägesbild

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden till dig.

Involverade aktörer sitter kort sagt på varsin pusselbit, men pusslet läggs aldrig. Konsekvensen blir långsammare insatser, bristande koordinering och svårare prioriteringar när tiden är som mest kritisk. Med en datadriven gemensam lägesbild, och samverkan kring den, öppnas helt nya möjligheter för snabbare beslut, effektivare samordning och mer träffsäkra insatser.

Data finns men kommer inte till användning

Mängden tillgänglig information ökar. Men beredskapsorganisationer saknar alltså fortfarande en gemensam och samlad lägesbild där data från olika källor faktiskt hålls ihop och presenteras på ett ändamålsenligt sätt. Förmågan att kombinera öppna data och egna verksamhetsdata är kort sagt avgörande, liksom att dela informationen inom och mellan organisationer. Effektivt och sömlöst, men utan att tumma på säkerheten naturligtvis.

Realtidsinformation når inte fram

I praktiken används alltså relevanta datakällor ofta isolerat. Något som gör att data är en resurs som nyttjas långt under sin potential. Det gäller inte minst realtidsdata. När händelser sker snabbt, och utvecklas ännu snabbare, blir den bristen tydlig.

Utan ett sammanhållet och aktuellt dataunderlag riskerar organisationer som hanterar samhällskritiska störningar att fatta beslut baserat på ofullständig information, missa kritiska samband och förlora värdefull tid.

Plattform för gemensam lägesbild

En komplett GIS-plattform har det som krävs för att integrera alla dessa spridda data, och därmed säkerställa datadelning som är både sömlös och säker – även över organisationsgränser. Rent konkret möjliggör den tekniska plattformen en aktörsgemensam ingång till tillförlitliga data och information. Sammantaget ger det i sin tur förutsättningar för proaktiv och långsiktigt hållbar beredskap och hantering av störningar.

När data flödar, analyserna är tillförlitliga och samverkan sker i realtid kring en gemensam lägesbild kan berörda aktörer inte bara reagera snabbare. De kan också förutse, planera och förbättra sin beredskap kontinuerligt och tillsammans.

Länktips:

Guide: Samlad ingång till spridda data

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.