NIS ger alltså en teknisk representation av elnätet, men som beslutsstöd har systemen inneboende begränsningar. Genom att komplettera med IT i form av GIS får verksamheten beslutsunderlag som drar nytta av flera lager av data och information. På så sätt blir det inte bara tydligt hur nätet hänger ihop, utan också vad störningar eller förändringar innebär för kunder, områden och verksamhet.

Fördelar med att komplettera NIS med GIS

Kombinationen NIS – GIS är verkligen stark och ger fördelar som:

• Nätet visas i sin kontext – NIS visar naturligtvis nätet korrekt, men isolerat från omgivande faktorer. GIS sätter nätet i relation till verkligheten: var människor bor, var samhällskritiska funktioner finns, och vilka yttre risker som påverkar. I praktiken innebär det att verksamheten får tillgång till en komplett datadriven lägesbild.
  
• Stärkt analysförmåga – När den topologiska modellen från NIS med stöd av GIS berikas med relevanta data blir det möjligt att göra konsekvens- och scenarieanalyser som relaterar till faktorer i omgivningen, exempelvis miljö, bebyggelse och risker.
  
• Bättre stöd för prioritering – Fokus hamnar lätt på drift och felhantering, snarare än proaktiv planering och långsiktig robusthet. GIS gör det möjligt att använda flera typer av data för att visa nätet i sitt sammanhang. På så sätt kan beslut fattas utifrån en bredd av verksamhetens förutsättningar, inte bara teknisk information.
  
• Tillgänglighet för fler roller – Via NIS är informationen ofta tillgänglig bara för ett fåtal specialistroller och svår att få ut till resten av organisationen. GIS gör det möjligt att skapa anpassade vyer och appar för roller inom planering, drift och ledning. Självklart utan att tumma på kvaliteten på den tekniska presentationen.

GIS kompletterar, ersätter inte

GIS tillför i sin tur förmågan att koppla ihop denna tekniska fakta med relevanta data från andra system och datakällor. Verksamheten får på så sätt en tydlig, lättillgänglig och användbar helhetsbild för alla som behöver den.

Plötsligt kan medarbetarna – utan att behöva leta efter och sammanställa information – få svara på frågor som:

• Vilka kunder påverkas om den här brytaren löser ut?
• Vilka delar av nätet utgör störst ekonomisk och operativ risk vid extremväder?
• I vilket område sänker vi våra avbrottskostnader mest genom nästa investering?

Med bättre beslut, ökad operativ effektivitet och proaktiv förvaltning som resultat.

Guide: Bättre beslut med digital tvilling

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

En GIS-driven digital tvilling samlar och presenterar relevant information i sitt sammanhang och ger därmed ett visuellt beslutsstöd som gör det enklare att fatta rätt beslut i rätt tid.

Användningsområden för GIS-driven digital tvilling

GIS är med andra ord navet i en digital tvilling som stärker en verksamhets förmåga att fatta beslut, planera, prioritera och agera inom flera områden. Till exempel när det kommer till:

1. Prioritering av rätt åtgärder i rätt ordning

Tänk dig en förvaltningsansvarig som har en budget som inte täcker alla underhålls- och investeringsbehov. Han eller hon ställs inför behovet att jämföra åtgärder utifrån risk, påverkan och verksamhetsnytta. En digital tvilling samlar information om status, ålder, kostnad, konsekvens och läge i ett tydligt beslutsunderlag och möjliggör på så sätt prioritering med precision.

2. Förståelse för konsekvenser innan beslut fattas

En teknisk chef ställs inför ett större beslut om en byggnad, fastighet eller anläggning, och behöver förstå hur det påverkar andra verksamheter och aktiviteter. Den digitala tvillingen synliggör beroenden mellan objekt, funktioner och omgivning, vilket underlättar konsekvensanalysen på ett märkbart sätt.

3. Proaktiv istället för reaktiv förvaltning

Incidenter och åtgärder i fastighetsbeståndet eller på anläggningen ska hanteras på ett effektivt sätt. Driftansvarig behöver därför kunna identifiera mönster och risker i förväg, så att resurser kan användas där och när de gör mest nytta. En GIS-driven digital tvilling kopplar ihop fastighetsdata, omvärld, historik och status; och presenterar dessa fakta tillsammans i en kontext. På så sätt blir det möjligt att se var nästa problem sannolikt kommer att uppstå.

4. Rätt förberedelse inför uppdrag i fält

En GIS-driven digital tvilling gör också vardagen enklare för servicepersonal som utför arbetet på plats i fastigheten eller på anläggningen. Ritningar, historik, status och instruktioner per objekt samlas i en rollbaserad vy, som visar exakt var arbetet ska utföras. Medarbetare slipper ägna tid åt att leta efter utspridd information. Eller för den hitta en kollega som har informationen i sitt huvud. Nu har de förutsättningar att snabbt komma väl förberedda till uppdrag.

Fyra steg från behov till digital tvilling

En GIS-driven digital tvilling växer med fördel fram stegvis och succesivt. Eftersom ArcGIS-plattformen är flexibel och skalbar är det fullt möjligt att börja med ett specifikt behov och bygga på med fler data, visualiseringar och tillämpningar när tiden är mogen.

Steg 1: Börja med ett beslut som gör ont idag

Välj ett återkommande beslut där underlagen är utspridda och beslutsprocessen lång. Till exempel: ”Vilka fastigheter ska prioriteras i nästa underhållsplan?” eller ”Var ger en investering faktiskt störst effekt?”.

Steg 2: Identifiera vilken information som faktiskt behövs

Istället för att fråga ”vilka data har vi?”, ställ frågan vad som behövs för att vi ska kunna fatta ett bättre beslut snabbt och tryggt? Ofta handlar det om en kombination av fastighetsdata, geodata och data om ekonomi, historik, status, omvärld och risker.

Steg 3: Samla informationen i en visuell vy

De data som behövs finns ofta redan, men är utspridda i stuprörssystem och andra datakällor som BIM, CAD, IoT och sensordata. Här kommer GIS in som möjliggörare. Genom att länka samman och koppla data till fastigheter och anläggningar presenterar teknologin informationen i sitt sammanhang i datadrivna kartor eller en digital tvilling.

Steg 4: Gör den digitala tvillingen användbar

Det viktiga är inte att den digitala tvillingen är avancerad eller att den visar allt, utan att den presenterar det som är relevant för det beslut som ska fattas. Fokusera därför på att skapa tydliga vyer för olika roller och datavisualisering som stödjer dialog och jämförelse. Resultatet är digital tvilling i sin mest praktiska form.

Sammanfattningsvis är en GIS-driven digital tvilling alltså ett besluts- och verksamhetsstöd som länkar ihop och visualiserar rätt data från olika källor i en sammanhållen interaktiv vy. Till nytta för välinformerade beslut på alla nivåer i exempelvis fastighets- och anläggningsförvaltning.

Guide: Bättre beslut med digital tvilling

Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.

Traditionella GIS-strategier har ofta ett tydligt teknikfokus. Idag måste verksamhetens mål och medarbetarnas behov få ta betydlig större plats. Begreppet ”geospatial strategi” signalerar ett betydelsefullt skifte i tänk och fokus.

Dags att ta strategin till nästa nivå?

Det här är tecken på att din organisation behöver just den typen av uppgraderad strategi:

1. Tekniken snarare än verksamhetsnyttan sätter ramarna

När tekniken sätter ramarna för hur plattformen används blir varken verksamhetsnyttan eller utväxlingen på investeringen i GIS så bra som den skulle kunna vara. I jobbet med en affärs- och verksamhetsorienterad strategi definieras hur teknologin ska användas för att stärka en organisation, dess verksamhet och affär.

2. Lösningarna stöttar inte verkliga behov

En geospatial strategi tar avstamp i vilka beslut som ska fattas och vilka arbetsflöden som ska stödjas. I slutänden handlar det om att ha stenkoll på att GIS-plattformen tillämpas på sätt som gör att rätt data och information är tillgängliga, tillförlitliga och användbara på sätt som passar roller i olika verksamhetsben.

3. Verktygen finns men används inte

Kartor, appar och dashboards tas fram, men är inte en naturlig del av vardagen. Genom att den geospatiala strategin kopplas till verksamhetens mål och uppdrag tar du viktiga steg för att tydliggöra och motivera nytta och värde för olika roller och i fler delar av verksamheten.

4. Det är svårt att påvisa ROI

Din organisation har kanske redan en traditionell GIS-strategi. Men så länge den inte adresserar förändringsledning och verksamhetsnära lösningar förblir nyttan otydlig. En strategi som tydligt matchar teknikens förmågor med organisationens behov och framgångsfaktorer ändrar spelplanen och gör det möjligt att driva mot ökad ROI.

5. Installationen orkar inte leverera

Ingen blir glad av långsamma kartor och appar som inte fungerar. När GIS används av fler roller i fler sammanhang ställs också helt naturligt större krav på prestanda, tillgänglighet och driftsäkerhet. En verksamhetsorienterad strategi ger det helhetsperspektiv som är nödvändigt för att dimensionera installationen, såväl som styrning, drift och underhåll rätt.

Geospatial strategi pekar ut riktningen

En GIS-plattform som vårt ArcGIS har alltså kapacitet att vara verksamhetsövergripande IT som starkt bidrar till effektivering och kvalitetshöjning i din organisation. Men bara om den implementeras och används med tydlig mening och mål. En geospatial strategi är en affärs- och verksamhetsorienterad plan som hjälper dig att peka ut vägen.

White paper: Vägledning till geospatial strategi

Lämna din e-postadress så skickar vi pdf:n till dig.