GIS är IT som länkar ihop och presenterar relevanta data i ett samlat visuellt gränssnitt, som sätter saker och ting i en geografisk kontext. Det spelar ingen roll om datamängderna är interna eller externa, eller från vilket system de hämtas. En komplett GIS-plattform är därför ett kraftfullt stöd i många typer av beslut:
1. Operativa beslut – vad ska vi göra just nu?
När felanmälningar och avvikelser strömmar in är det svårt att veta vad som är mest kritiskt. Samtidigt är effektiv resursplanering ofta en utmaning. Datadrivna kartor ger en samlad lägesbild som hjälper dig att se vad som påverkar flest mest. Dessutom blir det enkelt att identifiera var händelser sker i kluster eller riskområden. På din skärm har du alltså en vy som gör det möjligt att prioritera åtgärder och resurser snabbt och med bättre precision.
2. Taktiska beslut – hur vässar vi våra planer?
Taktiska beslut handlar om att få vardagen att flyta bättre de kommande veckorna och månaderna. Du vet de där återkommande besluten som avgör om organisationen jobbar proaktivt eller ständigt måste släcka bränder. Tänk dig att ha en tydlig datadriven överblick över aspekter som kommande belastning, säsongsmönster och pågående aktiviteter. I praktiken blir det enklare att fördela resurser jämnt och undvika flaskhalsar eller perioder av underutnyttjande.
3. Strategiska beslut – vart ska vi?
En helhetsbild som binder ihop ekonomi, verksamhet, tillgångar, risk, demografi och geografi är en verklig tillgång i strategiska beslut. Dra nytta av smarta kartor och geografisk analys för att se var investeringar skulle ge störst utväxling. Identifiera var expansion, nybyggnation eller förnyelse genererar störst nytta och värde. Se var en ny servicefunktion eller anläggning gör störst skillnad. Eller var en ny etablering bäst knyter an till befintlig infrastruktur. Möjligheterna är oändliga.
4. Proaktiva beslut – förutse vad som kommer att hända
Proaktivt beslutsfattande gör det möjligt att agera optimalt och innan problem uppstår. GIS kan kombinera och sampresentera historiska data med realtidsinformation på sätt som gör det möjligt att förutse risker, såsom översvämningar, driftstörningar eller miljöpåverkan. Den här typen av beslutsstöd hjälper i praktiken organisationer att modellera och analysera scenarier. I slutänden handlar det om att skapa kontroll, minimera risk och främja långsiktig måluppfyllnad.
5. Risk- och beredskapsbeslut – är vi redo att hantera en kris?
Beredskap för och hantering av störningar och kris ställer krav på en aktuell aktörsgemensam lägesbild. En samlad vy över trafikstörningar, driftstatus, inkomna larm, resurser och risker är kort sagt ett kraftfullt underlag i beslut som “omfördela resurser hit”, “stäng vägen där” eller “informera de här aktörerna”. Datadrivna kartor stärker dessutom verktygslådan för scenarioanalys, samt proaktiv bedömning av sårbarheter och konsekvenser.
GIS jämfört med traditionellt beslutsstöd
Traditionellt bygger beslutsstöd och BI-verktyg på tabeller och diagram. GIS integrerar data från utspridda system och tillför dessutom den geografiska aspekten i organisationens beslutsunderlag. Datavisualiseringar i form av kartor gör det i sin tur möjligt att snabbt urskilja, analysera och förstå samband, mönster och avvikelser i data. På så sätt blir det kort sagt möjligt att fatta bättre beslut i rätt tid.
Länktips:
- Datavisualisering som gör skillnad – från spridda data till insikt och handling
- Så skapar organisationer förutsättningar att fatta intelligenta beslut
- Exempel – digital tvilling som beslutsstöd inom fastighetsförvaltning
- Exempel – rollanpassade vyer som beslutsstöd i verksamheter som hanterar nätinfrastruktur
Guide: 4 steg till mer business intelligence
Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.
