Vi har nu kommit till en punkt där artificiell intelligens (AI) varken är science fiction eller bara ett buzzword. Tvärtom är det en kapacitet och möjlighet att verkligen räkna med. Vi använder och drar nytta av AI dagligen utan att reflektera över det – när vi googlar, använder sociala media eller konsumerar olika webbtjänster. Personligen tycker jag att det är extra spännande att se kombinationen GIS (geografiska informationssystem) och AI i tillämpningar som ger reell affärsnytta inom skogsnäringen.

Machine learning (ML) är en gren inom AI där en dator med hjälp av algoritmer lär känna mycket stora datamängder, bearbetar dem och mejslar ut dolda mönster och viktig information. Ju mer data av olika sort som tillförs till modellen, desto mer bättre tränad blir algoritmen och kvaliteten på de svar den ger ökar.

Geografin naturlig komponent för machine learning

Geografiska data lämpar sig väldigt bra för just machine learning. Dels är dessa dataset stora, men framförallt har den geografiska aspekten av data av naturen en förmåga att sammanlänka olika typer av data från olika källor. En värdefull tillgång i upplärningen av en ML-algoritm. Detta är faktiskt också en funktion som sedan länge finns i vårt ArcGIS. Möjligheterna har dessutom breddats i och med att externa ramverk för deep learning numer enkelt kan integreras i ArcGIS.

Svenska exempel: Underlag för att tackla klimatförändringar

Två svenska exempel där kombinationen GIS och machine learning är i bruk finns hos våra kunder Holmen och Skogsstyrelsen, som använder den för att upptäcka och analysera angrepp av skadeinsekter på skogsbestånd. Ett riktigt bra exempel på hur den här tekniken används för att tackla skogsbrukets utmaningar kopplat till klimatförändringar och för att skapa en långsiktigt hållbar affär.

Tre nyckelfaktorer för större värde med AI

Till sist några råd till om vad som gör att AI genererar verkligt värde i en organisation:

  • Datainsamling och integration: Lägg grunden genom att säkerställa effektiv och kvalitetssäkrad datahantering i en obruten digital kedja genom hela arbetsflödet. Här ställs krav på verktyg för datainsamling och förvaltning av stora mängder data. Ofta är även integration med andra system relevant.

  • Visualisering i realtid: Kraftfulla visualiseringar av data från spridda datakällor ger medarbetare en samlad ingång till den information de behöver. Datadrivna kartor i 2D eller 3D bäddar för större förståelse för verksamheten; dess resurser och tillgångar. I realtid när så behövs.

  • Beslutsstöd och analys: Interaktiva vyer och rapportgränssnitt tar den digital tvillingen till nästa nivå.  Medarbetare använder dessa för att utforska och utvärdera både vad som händer i den dagliga verksamheten och förutspå vad som kommer att hända. Möjligheten till kvalificerade analyser, och att vrida och vända på scenarier, gör att data genererar verkligt värde.

  • Dela och samarbeta: Den digital tvillingen får verkligt värde när den delas och används. Kommunikativa gränssnitt och rollbaserade digitala verktyg eller appar gör det enkelt att ta med sig och använda den digital tvillingen när och var som helst – på kontoret och vid mobilt arbete i fält, internt och externt.