Corona-virusets utbredning sätter fingret på en viktig samhällsfunktion. Nämligen smart och effektiv hantering av kris, både proaktivt och i realtid. Tillförlitlig information är en av grundförutsättningarna för att lyckas med det. Fokuserad hantering av data lägger grunden till faktabaserad information och är därför en nyckelfaktor i sammanhanget.

Myndigheter och andra organisationer i hela världen använder GIS (geografiska informationssystem) just för att säkerställa att man drar nytta av data på ett optimalt sätt i sin krishantering. Så här gör de:

1. Hittar nya sätt att stötta samverkan och beredskap

Beredskap är en viktig framgångsfaktor vid hantering av kris. På många sätt handlar det i grunden om att säkerställa processer och verktyg som stärker organisationens förmåga att fatta beslut, samarbeta och agera. De förhållningssätt och åtgärder som beskrivs i det här blogginlägget handlar om just det.

2. Ser data som den strategiskt viktiga resurs det är

Det gäller att vara förberedd innan det oförutsedda händer. I det här fallet lägger insikt om data som strategiskt viktig resurs grunden. Sedan identifieras och struktureras alla relevanta data i linje med det. Stora komplexa datamängder från källor utan koppling till varandra ska hanteras. Något som kan kännas som en övermäktig uppgift. Eftersom majoriteten av alla data kan kopplas till en geografisk position är en GIS-plattform en komponent som har kapacitet att vara det sammanlänkande nav för data som behövs i en IT-miljö.

3. Skapar en gemensam och ständigt aktuell lägesbild

Faktum är alltså att tusentals organisationer världen över drar nytta av den här sammanlänkade förmågan för att hantera, förädla och visualisera sina data. Resultatet blir ett gemensamt gränssnitt för kritiska data och information i realtid.

4. Analyserar och utvärderar läget

Berörda organisationer är beroende av sin förmåga att se mönster och samband i tid och rum – för att kunna identifiera hot, helst innan de är ett faktum, och för att kunna följa och utvärdera utvecklingen i realtid, exempelvis vid smittspridning. I det sammanhanget är geografisk analys och visualiseringar på dynamiska kartor verktyg som mejslar ut värdefull insikt hur de mest komplexa datamängder.

Corona dahsboard John Hopkins universitetet

5. Konfigurerar och tillgängliggör situations- och behovsbaserade appar

I en krissituation är det helt centralt att göra tydlig, faktabaserad information tillgänglig för alla som behöver den. Ett komplett GIS har ett ekosystem av behovsanpassade appar för bland annat analys, datainsamling i fält eller bara för att konsumera data och informationsprodukter. Apparna är konfigurerbara och ett par exempel på situationsbaserade dashboards som har skapats under Corona-krisen är en från John Hopkins Universitetet (se ovan) och som har för övrigt har fått stor digital spridning, och en som hälsomyndigheterna i England (se nedan) har tagit fram.

Corona dashboard Public Health England

Sammanfattningsvis: För att möta kris är det alltså helt centralt att alla som jobbar med krishantering har de bästa förutsättningar att samverka och kommunicera med stöd av relevanta data och utifrån kraftfulla analyser. Min förhoppning är att det här inlägget har bidragit till viktiga insikter om hur geografisk intelligens och GIS kan bidra till det.

Länktips:

Ladda ner guide: Krisberedskap med stöd av GIS – så funkar det