Idag krävs ett stort mått av flexibilitet och transparens för att driva en framgångsrik affär. För att klara den utmaningen gäller det att ha stenkoll på sin uppföljning och sina KPI:er. Rent krasst innebär det också att vassa beslutsunderlag – både operativa och strategiska sådana – måste kunna tas fram och delas snabbt och säkert när förutsättningar förändras.
Jag vågar påstå att alla företag har tillgång till mer data än någonsin. Det kan handla om masterdata och andra interna och externa rådata, sensordata från IoT, data insamlad av mobil personal i fält och mycket mer. Men handen på hjärtat, i vilken omfattning används all denna data till något som verkligen genererar affärsnytta?
Utveckling av förmågor och kompetens nödvändig
Sprängkraften är nämligen enorm när relevanta datamängder sammanlänkas och förädlas till information och beslutsunderlag som har potentialen att ge en gemensam lägesbild i realtid, öka den operativa effektiviteten, förbättra risk- och krishantering, optimera asset och facility management och mycket mer.
I praktiken innebär det här att organisationer och individer behöver utveckla både sina förmågor och sin kompetens. Jag vill i det här sammanhanget gärna lyfta några fokusområden som är särskilt viktiga:
1. Koll på relevanta datamängder
Ordning och reda på data är a och o för faktabaserade beslut. Utgå från verksamhetens affärsmål och identifiera vilka data krävs för att få de beslutsunderlag den behöver. Data är sedan en strategiskt viktig resurs, som förtjänar en strategi för hur de ska struktureras, hur ofta de ska uppdateras och på vilket sätt det ska ske.
2. Portal-GIS som gemensamt nav för data
Implementera en gemensam plattform som borgar för att kvalitativa, aktuella data är tillgängliga när och där de behövs. Utan en datastrategi i kombination med den form av sammanlänkade gränssnitt, som till exempel GIS (geografiska informationssystem) representerar, blir datahanteringen både ineffektiv och osäker. Med risk för både felaktiga beslut och misstag i den operativa verksamheten som följd.
3. Mervärde med geokodat data
Säkert har din organisation redan geografiska data i sina databaser, exempelvis adresser, postnummer eller koordinater som har genererats av kunder eller IoT. Geokodning är en process i en GIS-programvara som tar ditt befintliga data och adderar en spatial komponent till den. När det är gjort blir det möjligt att visualisera enskilda data och kombinationer av data på en karta, vilket i sin tur ger dig en ny typ av beslutsunderlag.
4. Förmågan att analysera och dra slutsatser
Faktum är att de flesta företag och organisationer behöver bli bättre på att ta hand om, analysera och dra slutsatser utifrån data. GIS, geografisk analys och smarta kartor länkar samman och visualiserar de mest komplexa datamängder. På så sätt blir det möjligt att urskilja nya och ofta oväntade mönster och samband.
5. Behovsanpassade visualiseringar och gränssnitt
Data och insikt som inte delas har ett mycket begränsat värde. Nyckeln till framgång är därför att göra det enkelt att dela och samverka med stöd av situations- och behovsanpassade gränssnitt, appar och dashboards med en kartkomponent. Naturligtvis är informationen tillgänglig när, var och hur som helst.
Inspirerande kundcase om digital tvilling
Sist men inte minst vill jag rekommendera den här presentationen där Port of Rotterdam berättar hur de använder ArcGIS som nav i sin digitala tvilling. I videoklippet visas också konkreta exempel på smarta digitala kartor för hamnens säljare, asset management, analys av trafikutveckling, och information om miljöaspekter.
Länktips:
