Under hösten 2019 tog sig projektledaren Jenny Svedberg an uppgiften att få liv i SSAB Luleås gamla CAD-ritningar. Ett viktigt steg i det globala stålbolagets digitalisering. Och efter bara ett år har den omfattande fusionen börjat ge resultat; kartor synkas med verkligheten och en ny överskådlig värld börjar växa fram!
SSAB grundades 1978 under namnet Svenskt Stål AB. Numera är koncernens största ägare Industrivärden och den finska staten; verksamheten finns representerad i över 50 länder. Jenny Svedberg är utbildad maskinkonstruktör och har jobbat vid SSAB:s produktionsanläggning i Luleå sedan 2010. Anläggningen är utspridd på 840 hektar vilket är gigantiskt ur fågelperspektiv. Tittar man dessutom under marken så ringlar sig ett flerdimensionellt nät fram med vattenledningar, elkablage och medialedningar på olika nivåer. Jennys uppgift är att göra underjorden synlig och kontrollerbar genom att skapa en digital nulägeskoll, en kopia av verkligheten.
Bolagets gamla system för kartor skulle bytas ut och Jenny, som ansvarar för CAD-systemen, var inne på CAD-leverantörens hemsida när hon såg ett inlägg om Esri.
– Jag hade egentligen noll koll på GIS, mer än att det handlar om kartor och inmätningar. Men när jag läste mer om Esri Sverige blev jag intresserad med tanke på att vi skulle inleda arbetet med nya kartor, berättar Jenny.
Ville skapa digital bild av verkligheten
I de befintliga CAD-ritningarna som tagits fram genom åren saknades helhetsöverblicken. Olika linjer på kartan var inte sammankopplad med den text som beskrev vad som illustrerades på ett bra sätt. Under en lång period hade dessutom ingen uppdaterat informationen på ritningarna.
-Vår tidigare karta hade inte uppdaterats fullständigt på cirka 20 år. Det gjorde att den varken var trovärdig eller tillförlitlig vilket ledde till att den inte användes i det dagliga arbetet.
En kravspecifikation utformades för vad som förväntades av de system man behövde för att lösa uppgiften att digitalisera kartan. Två avgörande behov låg till grund för valet av leverantör; möjligheten att redigera kartan live i fält och säkerhetsaspekten.
Det första vi nappade på hos Esri Sverige var fältapplikationen som ger oss möjlighet att arbeta digitalt med kartan ute på fältet. Om vi ska gräva fram ledningar i marken, så kan vi direkt se i en surfplatta eller mobil vilka ledningar som ligger där. Då kan vi exempelvis ändra driftsstatus från ”i drift” till ”ur drift” om det visar sig att en av kablarna inte används längre. Eller lägga till objekt som finns i verkligheten men som inte på kartan, berättar Jenny.
Säkerheten var den andra funktionen som var avgörande vid valet av Esri Sverige som leverantör och specifikt möjligheten att placera en server innanför SSAB:s brandväggar. Det gör att känsligt material bara finns tillgängligt internt och ingen annan kommer åt det. Kartsystemet skulle även bytas hos SSAB produktionsanläggning Borlänge eftersom man tidigare har valt att samarbeta och köra samma system.
Samarbete och löpande uppdateringar
Goda referenser från andra stora koncerner och enkla API-lösningar för externa system var andra fördelar som vägdes in i beslutet och som uppfyllde de krav SSAB hade ställt.
När det var dags att börja använda ArcGIS-plattformen i praktiken, fanns Esri Sverige med vid uppstarten för att sätta upp strukturen, hur man skulle jobba med aktuella data, hur den lokala servern skulle hanteras och vad som krävdes för att få databasen att snurra. Förutom att lära sig systemet och GIS i stort var det dock något helt annat som slukade mest tid och resurser för SSAB:s personal: att sammanställa den egna informationen:
– Att få in rätt underlag har historiskt sett varit en utmaning för oss. Vi hade inga bra arbetssätt eller rutiner för att få in rätt information i kartan. Det som också tagit och tar tid är att gå igenom och lägga in det gamla underlaget från CAD i ArcGIS. När korrekt information finns på plats så är arbetet med ArcGIS ganska enkelt!
Relevant data samlas in från projektledare och drift till det interna underlaget för att ta reda på vilka åtgärder som genomförts sedan markkartan senast uppdaterades. Den läggs in i systemet och först då är kartan tillförlitlig igen.
Jenny funderar också på hur motivationen ska öka till att fylla i ”tomma” attribut för att få en karta där relevant information kan plockas ut från. Där kommer ArcGIS-dashboards in i bilden som visualiserar och presenterar data från GIS:et, exempelvis hur många högspänningskablar som är i drift, ur drift och som ej är angett.
– Man kan tänka sig att vi firar med fika för varje 10 procent som ”ej angett”-fältet i dashboarden minskar med. Dashboards synliggör fakta och möjliggör uppföljning och om man ser att det blir skillnad varje gång ett jobb är klart eller ett attribut är ifyllt, så blir man mer motiverad att fortsätta och den digitala kartan förblir aktuell och skapar trygghet.
Med ArcGIS får verkligheten nytt liv
Att göra 840 hektar i olika dimensioner överskådligt är inget som sker över en natt. Arbetet är i full gång och kommer att fortgå löpande framöver. Jenny är peppad och glad över att de digitala kartorna ovan och under mark börjar ta form.
ArcGIS är ett väldigt roligt system, kanonkul att jobba i och det ger verkligen liv åt våra gamla CAD-filer. Att strukturera vårt eget material har varit tidskrävande och där har tiden dragit iväg men vi fortsätter skapa vår uppdaterade karta. Det kommer bli ett suveränt verktyg när allt är på plats med effektivare och säkrare drift och underhåll av nät- och ledningsinfrastrukturen på området.
Länktips: