Jag vet inte om du har tänkt på det. Men att dra nytta av och kommunicera data har varit en central del av hanteringen av coronapandemin. Som organisation finns mycket att lära av det och ta med sig in i en tid post-pandemin. Det konstaterar Gartner när de tittar på 2021 års trender inom data och analys.
I grunden handlar det om att pandemin har satt fingret på att samhället i stort, men även organisationer och företag, behöver större beredskap och bättre beslutsunderlag för att agera snabbt och rätt när förutsättningarna förändras. Det gäller naturligtvis i krissituationer, men är också högst relevant i hanteringen av nya möjligheter.
I förlängningen innebär det att vi behöver se på våra data och hur vi drar nytta av dem med nya ögon.
De trender kring data och analys som Gartner lyfter får mig att reflektera kring några saker. Närmare bestämt det här:
Data och analys som verksamhetskritisk kompetens
Det kan inte nog betonas att data bör hanteras som den strategiskt viktiga resurs det faktiskt är. I praktiken innebär det att den kompetens och de verktyg som krävs inte får begränsas av silos – vare sig organisatoriskt eller vad gäller system och IT. Data är kort sagt en angelägenhet för alla delar av en organisation. Samtidigt som det inte går att bortse från komplexiteten i datafrågan. Spetskompetensen inom data och analys måste alltså värderas, på samma gång som verksamhetens tillgång till och användning av relevanta tillförlitliga data säkras.
Synen på data och deras värde
Ett riktigt vasst beslutsstöd är beroende av data från olika källor. Alla typer av data kan vara relevanta. De frågor som ska besvaras definierar behovet. Det spelar mindre roll om dataseten benämns som big, small eller kanske wide data. Däremot är det helt avgörande att verkligen ha tillgång till data när och där de behövs. Förmågan att konsolidera, förädla och tillgängliggöra data, oavsett varifrån de kommer, bäddar med andra ord för reella konkurrensfördelar. Ett GIS (geografiska informationssystem) är IT som hjälper dig och din organisation att åstadkomma just det.
Behovsbaserade gränssnitt som framgångsfaktor
Data som används genererar värde. Därför finns det mycket att vinna på att göra dem tillgängliga i en enhetlig användarvänlig vy som gör det möjligt både att överblicka och urskilja mönster och samband ur data från spridda datakällor. GIS-kartan är ett kompetent visuellt gränssnitt som ger helt nya möjligheter att interagera med och få insikter av de mest komplexa datamängder.
Vad kan kartor som grafer inte kan?
Genom att dra nytta av platsinformation blir det möjligt att hantera den ofta högst relevanta frågan om ”var?”. I praktiken innebär det att kartan laddar beslutsunderlagen med en dimension som visualiseringar i form av grafer och diagram missar. Ett komplett GIS tillhandahåller de verktyg och appar en verksamhet behöver för att länka samman och tillgängliggöra data och information i behovs- och situationsanpassade vyer och gränssnitt, komplett med en kartkomponent. En förutsättning för att vara precis så agil, flexibel och effektiv som krävs av en organisation idag.
Länktips:
