Dialog och kommunikation spelar en central roll i utvecklingen av en stadsdel eller fastighetsbestånd. En utmaning aktörer ofta ställs inför är bristen på samordnad information, vilket leder till suboptimering i alla faser av projekt för fasighets- eller stadsutveckling. I Malmö utforskar därför en grupp fastighetsägare möjligheterna med digitala kartor som verktyg för dialog och samverkan.

Dessa fastighetsägare och berörda intressenter samverkar inom ramen för konceptet BID (Boende Integration Dialog) kring förändringsarbete i geografiskt avgränsade områden i staden. Ulf Silbersky på Platspilot är konsultstöd i initiativet och har använt ArcGIS för att ta fram ett kartbaserat verktyg för plats- och verksamhetsutveckling, BID-kartan.

Kartan säger mer än tusen ord

Inom BID i Malmö ligger fokus på att, i samverkan intressenter emellan, öka trygghet och trivsel i bostadsområden. Det skapar i sin tur förutsättningar för attraktiva och långsiktigt hållbara och lönsamma fastighetsbestånd. Relevanta data och information som visualiseras  i en kartvy bidrar genom att ge privata fastighetsägare, kommunen, myndigheter och civilsamhället ett gemensamt och greppbart underlag för faktabaserad dialog. Involverade politiker, tjänstemän, verksamhetsledning och styrelse hos fastighetsägarna får på så sätt nya insikter och många aha-upplevelser.

– Kartorna ger en helt annan typ av möten och dialog jämfört med när man är hänvisad till ord och Power Points som huvudsakliga verktyg, säger Ulf Silbersky.

Gränssnitt för dialog

Dialog och insikter med fokus på trygghet, folkliv och flöden

Ulf beskriver vidare hur kartan ger en visuell lägesbild baserad på data med fokus på att tillgängliggöra samlad information som stödjer dialog kring aspekter som trygg- och säkerhet, folkliv och flöden.

Grunden läggs när aktuella fastighetsbestånd i kombination med relevanta socioekonomiska data, såsom utbildningsnivåer, inkomst eller yrke, visas på den digitala kartan. Beroende på behov och aktuell dialog kompletteras sedan bilden med andra data.

För att följa upp trygghetsvandringar presenteras exempelvis data, information och foton från genomförda vandringar i sitt geografiska sammanhang i kartgränssnittet.

– Ett annat exempel på användning är när alla elskåp i området karteras. I och med att de visas på sin rätta plats på kartan underlättas valet av stråk för kommande kultur- och konstpromenader, fortsätter han.

Vässar även prioriteringar och beslut

Ulf Silbersky sammanfattar slutligen genom att konstatera att ArcGIS och de kartgränssnitt programvaran genererar har en sammanlänkande funktion som samlar utspridda data och information i en gemensam vy, vilket har flera fördelar.

– Först och främst ger det underlag för prioriteringar och det behöver vi bli bättre på. Kartan är också generellt ett riktigt bra verktyg för dialog och ger användaren bättre förutsättningar att fatta beslut, avslutar han.

Läs mer: