Att prata om och jobba aktivt med beredskap för kris har kommit upp på bordet i fler organisationer än på väldigt, väldigt länge. Händelser i vår omvärld har kort sagt tagit medvetenheten till en ny nivå. Faktum är att beredskap, risk- och krishantering, på många sätt bygger på förmågan att samverka och samarbeta. Det handlar om samverkan mellan olika myndigheter och kommuner, liksom mellan företag och frivilligorganisationer. I slutänden är det en fråga om samarbete människor emellan. Säker tillgång till aktuella och tillförlitliga data och information är helt centralt för att lyckas.
Beredskap är ett tillstånd av att vara beredd på en kommande utveckling eller förmodat läge, ofta av kritisk natur. På engelska pratar man om ”readiness”. Det känns kanske lite mindre värdeladdat. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) beskriver svensk beredskap som ett lagarbete där offentlig sektor, näringsliv och privatpersoner samverkar. Alla berörs och har en roll att fylla. Se gärna MSBs film som på ett bra sätt förklarar hur det hänger ihop.
Data vässar förutsättningar för beredskap
En datadriven organisation har bättre förutsättningar än de flesta för beredskap och riskhantering. Att dra nytta av data för att förutse, förstå och hantera det som kommer att hända redan innan det är ett faktum är naturligtvis en stor fördel. I praktiken handlar det om förmågan att:
- Konsolidera och tillgängliggöra data – En central plats där tillförlitliga data från olika system och datakällor tillgängliggörs på ett säkert sätt, gör att organisationen får förutsättningar att samarbeta kring en gemensam lägesbild. Något som i sin tur lägger grunden till både träffsäkra strategiska beslut, kvalitativa planer och operativ krishantering med precision.
- Skapa visuella gränssnitt och greppbara rapporter – Att överblicka mycket data är en utmaning. Satsa därför på att skapa smarta vyer och lättillgängliga rapporter. Datadrivna kartor besitter, liksom geografisk analys, en unik förmåga att påvisa mönster och samband i de mest komplexa datamängder. Det geografiska perspektivet bidrar därmed på ett kraftfullt sätt till att organisationer kan förstå och hantera det som händer i både nu- och framtid.
- Kommunicera och dela data och information – Dra nytta av kartan som kommunikativt element när du skapar och delar appar, dashboards och andra användargränssnitt som gör aktuell information tillgänglig på ett begripligt såväl som säkert sätt. Datadrivet naturligtvis och i realtid när så krävs. Pdf-filer som snabbt blir inaktuella bör med andra ord fasas ut .
Kris- och riskhantering stöd av geografisk IT
Majoriteten av alla data i de flesta verksamheter kan kopplas till en plats. Det innebär att en plattform för GIS-teknologi (geografiska informationssystem) har potentialen att avsevärt vässa en organisations utväxling på sina data, och därmed förutsättningarna för beredskap och riskhantering.
Många gånger används ju faktiskt redan papperskartor som ett verktyg i risk- och krishantering. Men verksamheten får alltså ut så mycket mer av geografisk information genom att digitalisera hanteringen av kartor och data. Säkerheten ökar, liksom effektiviteten och kvaliteten i kritiska arbetsprocesser.
Länktips:
