Du vill att din organisation ska få så stor utväxling som möjligt på sitt GIS. Potentialen att vässa besluts- och verksamhetsstödet, liksom att stärka IT-miljön som helhet, är som bekant stor. En nuläges- eller GAP-analys är ett användbart verktyg för dig som vill ta reda på vad som behöver göras för att verkligen stötta affärsmålen på bästa sätt. I praktiken handlar det om att göra en strukturerad genomlysning av GIS-implementationen, hanteringen av den och hur väl teknologin levererar värde och verksamhetsnytta. En insats som hjälper dig att tydliggöra skillnaden mellan nuläget och önskat läge helt enkelt.
Genom att på det här sättet identifiera var förbättringspotentialen är störst får du kort sagt ett underlag för att prioritera de insatser som ger bäst effekt och avkastning på investeringen i GIS. GAP-analysen av GIS genomlyser dessa parametrar:
- Kopplingen till verksamhetens mål och behov
- Data, teknik och säkerhet
- Samarbete, processer och arbetsflöden
- Organisation och styrning
- Kompetens och resurser
Nyttan med att genomlysa organisationens GIS
Sammantaget påvisar analysen alltså outnyttjad potential, såväl som underutnyttjade GIS-förmågor. Kanske används inte avancerad analys eller prediktiv modellering fullt ut till exempel. Och används fältapparna där och på sätt som skulle ge maximal nytta?
Din GAP-analys kommer kort sagt att hjälpa organisationen att förstå vilken funktionalitet som skulle göra mest för att underlätta och effektivisera om den nyttjades bättre och mer.
Analysen genomlyser dessutom tekniska aspekter, som hur pass väl organisationens GIS-miljö och förvaltningen av denna möter ambitionsnivån. Tillgången till, hanteringen av och kvaliteten på data undersöks också. Liksom i vilken utsträckning geospatiala data är integrerade i verksamhetens arbetsprocesser, och även i vilken grad det fungerar som tänkt.
GAP-analys öppnar upp för samarbete
Arbetet kring en GAP-analys är ett utmärkt tillfälle att öppna upp för samarbete mellan GIS-specialister, IT och nyckelpersoner från verksamhetsben där värdet av GIS redan är eller kan bli betydande.
Den gemensamma uppgiften är alltså att med utgångspunkt från affärs- och verksamhetsmål sätta ambitionsnivån för organisationens användning av geografiska data och GIS. För att i nästa steg se hur ambitionerna matchar nuläget.
På så sätt etableras en verklig samsyn – både om var organisationen står idag och nyckelåtgärder för att nå önskat läge.
Kartläggningen pekar med andra ord ut möjligheter till verksamhetsutveckling, och ger dessutom ett väl underbyggt underlag för prioriteringar gällande åtgärder och investeringar, såväl som resurser och kompetens.
Länktips:
