I ArcGIS har du och din organisation en plattform med en bredd av förmågor och funktionalitet som möter en mängd behov i ett stort antal verksamhetsben. Möjligheterna är i det närmaste oändliga. För att få ut så mycket som möjligt av plattformen är det därför viktigt att användare har tillgång till de verktyg de behöver – varken mer eller mindre. En användarkartläggning ger dig en överblick som bäddar för effektivare användning och snabbare nytta, men också bättre koll på ekonomin.
Att genomföra en användarkartläggning för organisationens ArcGIS är med andra ord väl investerad tid. Rent konkret handlar det om att på ett strukturerat sätt matcha roller och behov med rätt användartyp eller licens. Det handlar kort sagt om en insats om ger insikter och perspektiv att använda för att se till att organisationen får ut maximalt värde av investeringen i GIS.
Användarkartläggning skapar förutsättningar
Kartläggningen ger alltså en nulägesbild av var och hur ArcGIS redan används, men den visar också var användningen av plattformen inte har etablerats ännu. Det brukar bli en och annan aha-upplevelse längs vägen. I praktiken handlar det om att skapa ett genomarbetat underlag som ger förutsättningar för:
- Verksamhetsutveckling och digitalisering av arbetsflöden med stöd av GIS
- Optimerad användning av plattformens funktionalitet och appar
- Effektiv administration av GIS-miljön, inklusive on- och offboarding av användare
- Förbättrad licensoptimering och kostnadskontroll
Fokus och mandat bäddar för resultat
Funderar du på att göra en användarkartläggning? Att tänka igenom och formulera varför det är ett arbete som behöver göras i just din organisation skapar fokus och riktning, och lägger dessutom grunden för ett användbart resultat.
Jag skulle också säga att ett tydligt mandat att genomföra kartläggningen för hela organisationen är helt avgörande för att lyckas.
Lyckas med kartläggningsprojektet
Exakt hur ett kartläggningsprojekt sedan genomförs varierar från organisation till organisation. Baserat på förutsättningar och behov tar sig projekt hela vägen från planering, via insamling av information om nuläget till behovsinventering och mappning med rätt användartyp – gärna på rollnivå – på olika sätt.
Oavsett tillvägagångssätt är tre utgångspunkter gemensamma:
- Utgå från faktiska behov – hantera kartläggningen som en möjlighet att justera, förenkla och optimera verksamhetens användning av GIS, baserat på behov snarare än befintlig licenstilldelning
- Involvera verksamheten – säkerställ en stark projektgrupp där GIS-kompetens kombineras med nyckelpersoner i relevanta verksamhetsben
- Bädda för flexibilitet – se användarkartläggningen som en investering som gör det enklare att skala upp, bredda och utveckla GIS som verksamhetsstöd
Ibland kan det vara värdefullt att få stöd och avlastning från externa resurser. Vi hjälper dig gärna och kan bidra med nya perspektiv, smarta genvägar och en tydlig struktur.
Så att du snabbt får fram en användarkartläggning som gör skillnad.
Nya användartyper aktualiserar kartläggning
Övergången till ArcGIS licensmodell med nya användartyper aktualiserar behovet av att göra en användarkartläggning. Men nyttan och värdet ligger inte bara i att undvika kostsam överlicensiering. Det är bredare än så. Underlicensiering är en annan sida av saken, som i sig riskerar att orsaka både ineffektivitet i den faktiska användningen och missade möjligheter till stärkt verksamhetsstöd. I slutänden handlar det om att säkerställa att plattformen används på ett sätt som ger maximal nytta i just din organisation som helhet. En användarkartläggning ger dig den koll och de insikter du behöver.
Länktips:
