Faktum är att det mesta personalen behöver ha koll på för att säkerställa stabil drift, snabb felhantering och effektiv resursstyrning kan kopplas till en geografisk plats. Digitala kartor är därför ett kraftfullt stöd som hjälper dem att överblicka geografiskt spridda tillgångar och resurser. Fördelarna med att låta platsen bli gemensam nämnare när du skapar förutsättningar för en datadriven samlad bild av nätinfrastrukturen är med andra ord betydande.
Nav för samlad bild av nätinfrastruktur
Geografisk IT är teknik som gör det möjligt. En komplett GIS-plattform är nämligen IT som – med stöd av den geografiska dimensionen – kopplar ihop, visualiserar och tillgängliggör data från olika källor. Plattformen fungerar kort sagt som en integrerande länk mellan system som annars lever sina egna liv; såsom SCADA, ärendehantering, underhållssystem, resursplanering och kundtjänst. Och blir på så sätt ett nav för en samlad bild av läget.
Driftcentralen får fördelar
För driftcentralen ger det möjligheter och fördelar som:
1. Samlad datadriven lägesbild – Datadrivna kartor ger i en och samma vy tillgång till information om ärendestatus, objekt, tillgängliga resurser, relevanta omvärldsfaktorer och så vidare. I realtid om det behövs. Personal på driftcentralen kan med andra ord se inkommande felanmälningar, historik från tidigare incidenter, närmaste tillgängliga fältresurser och trafikinformation som påverkar framkomligheten. Utan att behöva leta efter information eller växla mellan olika system.
2. Visuellt stöd för prioritering – Larm och ärenden från SCADA-system, sensorer, kundtjänst eller externa system placeras på en datadriven karta. Driftcentralen kan alltså se exakt var problem har uppstått. De kan dessutom filtrera kartvyn utifrån till exempel abonnenttäthet eller pågående arbeten, och på så sätt få ett faktabaserat underlag för prioritering.
3. Verktyg för uppföljning och analys – Dokumentation, historiska data och information om händelser och insatser kan visualiseras i efterhand. De datadrivna kartorna och vyerna är därmed ett stöd även för rapportering och analys. I praktiken innebär det exempelvis att driftcentralen efter ett omfattande avbrott kan få en samlad bild av hur en incident utvecklade sig, vilka resurser som var på plats och hur lång tid åtgärden tog.
Från reaktiv till proaktiv driftledning
Sammanfattningsvis skapar en platsbaserad datadriven vy över hela nätinfrastrukturen alltså förutsättningar att reagera snabbare, prioritera smartare, samordna effektivare och tillgängliggöra dokumentation. I slutänden handlar det om att göra det möjligt att gå från reaktiv till proaktiv driftledning.
Lästips
Guide: Optimerad förvaltning och drift av elnätet
Lämna din e-postadress så skickar vi guiden.
