Hösten är en tid av förnyad energi och omstart. Därför faller det sig naturligt att se på sin funktion lite utifrån och reflektera kring hur den behöver utvecklas. Här har jag samlat fem områden som jag skulle prioritera.
1. Förståelse för verksamheten
Att ha koll på och förståelse för verksamhetens mål och utmaningar är på många sätt den förmåga som gör störst skillnad. Prioritera därför att utveckla den sidan av teamets kompetens. En GIS-specialist som förstår hur verksamheten fungerar kommer helt enkelt att identifiera fler möjligheter, ställa bättre frågor och föreslå lösningar som faktiskt skapar värde.
Tänk dig genomslaget i att kunna berätta att “vi har minskat handläggningstiden för driftärenden med 30% genom att ge fältpersonalen tillgång till realtidsdata”. Jämfört med att informera om att ”vi har gjort en ny mobilapp”.
2. Intern rådgivning och kommunikation
När verksamhetens utmaningar och behov sedan ska omsättas i GIS som generar värde är rådgivning och kommunikation en central förmåga och kompetens. Nu gäller det att vara relevant i dialoger med chefer, strateger och verksamhetsspecialister, översätta behov till lösningar, men också kunna förklara komplexa analyser på ett sätt som engagerar. Förflyttningen från teknisk expert och kartproducent mot rollen som intern rådgivare gör att GIS-avdelningen inte längre är en stödfunktion, utan en part att räkna med i verksamhetsutvecklingen.
GIS-specialister sitter självklart på kunskap som verksamheten har stor nytta av, men värdet uppstår egentligen först när det kan kommuniceras på ett greppbart sätt. Övning ger färdighet. Reflektera till exempel kring om du kan beskriva nyttan av att effektivisera ett arbetsflöde med stöd av GIS… utan att nämna GIS.
3. Proaktiv förvaltning och styrning
När GIS, som verksamhetsövergripande plattform, växer i betydelse ökar också behovet av styrning eller governance. I praktiken innebär det att GIS-funktionen behöver arbeta aktivt med frågor som datakvalitet, informationsägarskap och livscykelhantering. Istället för att reagera på fel, behov och förändringsönskemål när de uppstår, behöver teamet även jobba proaktivt med GIS-miljön genom att kontinuerligt analysera risker, samt identifiera och prioritera förbättringsområden baserat på verksamhetens mål och behov.
Styrning som ger effekt är stödjande snarare än kontrollerande. Syftet är inte att begränsa engagemang eller initiativ, utan att skapa en trygg grund som gör att fler vill och kan använda GIS för att samarbeta och fatta beslut.
4. Integration och automatisering
En komplett GIS-plattform har kapacitet att effektivisera processer och arbetsflöden genom att göra rätt information tillgänglig när och där den behövs. GIS-avdelningens uppdrag blir därför i allt högre grad att skapa sammanhängande informationsflöden där geografiska data integreras med verksamhetssystem, fältstöd och beslutsprocesser.
När integration och automatisering fungerar väl blir GIS en naturlig del av verksamhetens vardag. Ofta osynlig för användaren, men avgörande för organisationens förmåga att jobba datadrivet och effektivt. För att lyckas behöver GIS-teamet naturligtvis stärka sin kompetens inom integration, API:er och automatiserade arbetsflöden. Men det gäller också att bli riktigt bra på att, istället för att utgå från önskad leverans, ställa frågor som: Vilket beslut ska fattas? Vilket arbetsflöde ska förbättras? Vilket problem ska lösas? Vilken information saknas idag?
5. AI som central förmåga
I GIS-sammanhang kan AI enkelt uttryckt delas upp i två huvudområden. GeoAI som används för avancerad analys och mönsterigenkänning. Men också AI-assistenter och AI-agenter på frammarsch, som ger ett dialogbaserat stöd för att utforska geografisk information, skapa kartor, formulär eller kod, rensa data, konvertera format och så vidare.
GIS-avdelningen får därför en ny viktig uppgift i att säkerställa att AI används på ett effektivt, ansvarsfullt och värdeskapande sätt. I praktiken handlar det om att säkra god datakvalitet, tydlig informationsstyrning och att mänskligt omdöme och erfarenhet används där det behövs.
Kombinationen som ger en stark GIS-avdelning
ArcGIS är alltså inte längre ett specialistverktyg för kartor och geografisk information, utan en verksamhetsövergripande plattform som används för att stödja arbetsflöden, informationsdelning och beslutsfattande. Det innebär att GIS-avdelningens roll är i förändring.
I grunden handlar det om att komplettera teknisk expertis med fokus på verksamhetsnytta och värde för affären.
Enkelt uttryckt bygger därför kombinationen teknisk kompetens, nyfikenhet på verksamhetens behov och en vilja att testa nytt ett starkt GIS-team, som kommer att hjälpa sin organisation att omsätta data till bättre beslut, samordning och handling.
Lästips
White paper: Vägledning till geospatial strategi
Lämna din e-postadress så skickar vi pdf:n till dig.
